bambi

Det var kanske lite förhastat...

Ca 30 sekunder efter jag skrev inlägget om att jag skulle minsann ignorera smärtan, så skulle jag resa mig ur soffan där jag hade suttit en stund med datorn i knäet. Jag skrek nästan rakt ut av smärta och kunde knappt ta mig upp... och tänkte att det kanske var lite förhastat att skriva så där...

Men när jag satt stilla i soffan så kände jag ju ingen smärta, det är ju när jag måste röra på mig som det gör så otroligt ont.

Jag försökte envist övertala sambon att jag minsann skulle gå till jobbet idag och imorgon, eftersom det bara är två dagar kvar... sen är det ju jullov! Men när jag vaknade imorse så var jag så otroligt trött (inte lätt att sova när det gör ont så fort man rör på sig) och jag känner mig helt slut. Orkar inte ens tänka på hur jag ska kunna ta mig igenom snön och ta mig till jobbet. Så jag blir hemma idag i allafall.... känns så tråkigt bara!

Jag som har varit så glad över att vara tillbaka på jobbet. Jag har verkligen känt mig välkommen av såväl kollegor och elever. Har trivts superbra och känt mig så nöjd över att vara tillbaka... och så ska det blir så här!  :(