Zack har legat i hårdträning idag med både sitträning och ståträning (som ni ser han ovanför). Han älskar att stå upp och står oftast hellre upp än sitter ner. Han har varit väldigt stadig i benen sen han var ett par veckor gammal.
Idag fick han då träna på att stå själv och hålla i sig i en fåtölj. Han ramlade ett par gånger och jag hann ta emot honom utan problem... utom en gång. Då ramlade lilla älsklingen och slog i huvudet, som tur var landade han på mattan som är ganska tjock. Men han har aldrig gråtit så mycket tidigare.. och inte jag heller. Usch va jag känner mig dum. Jag tröstade honom och ammade honom, en kompis sa tidigare att bröstmjölk är smärtlindrande.
Efter en kort stund log han och var sig själv igen. Jag ringde sambon som inte trodde att det var någon fara, både han och en kompis som jag ringde säger "barn ramlar och slår sig". Men jag har ändå världens skuldkänslor. Han är ju så liten. Bara 4 månader. Han ska inte hålla på och ramla och slå sig redan. Tänk om jag har skadat honom och gett honom men för livet? Nej, nu ska jag genast köpa hjälm och knäskydd och sätta på honom... för jag vill aldrig mer höra min älskling gråta så! Jag känner mig verkligen som världens sämsta mamma. Jag har så mycket skuldkänslor så att jag mår illa :(