bambi

Snart dags för eget rum!


Snart så ska vi flytta Zacks spjälsäng till hans eget rum. Jag får lite ont i magen när jag tänker på det. Det känns som om han är så stor om han till och med ska sova i sitt eget rum...

Jag har en kompis som har två barn och hon har flyttat ut sina barn till deras egna rum när dom var 3-4 månader (när dom har slutat nattamma), så hon tycker att jag är sen (Zack slutade med nattamningen när han var lite över 4 månader). Hon har tjatat och förespråkat det nu i många månader... och säger att det är mest för min egen skull som Zack sover i vårt rum och visst är det nog så. För inte är det ofta han vaknar på natten och behöver tröst.

Jag har pratat med sambon om vi inte ska köpa en babyvakt tills Zack flyttar ut, men han tycker att det verkar onödigt, att vi nog hör honom ändå. För det är väl min största oro att jag inte ska höra Zack när han vill oss nåt.

Men samtidigt så ska det blir väldigt skönt att flytta ut honom, vi behöver inte smyga i sovrummet och så kommer jag inte vakna av minst lilla ljud han gör. Ibland vaknar han en bra stund innan han vill upp och så ligger han och leker lite eller småpratar... och det hör ju jag och kan inte sova...

Nej, det känns både bra och dåligt att flytta ut Zack till sitt eget rum. Men det är nog dags nu, det känns som att det är ganska lagom att flytta ut honom när han är ca 11 månader (vi ska inte göra det riktigt än alltså..), 3-4 månader gammal hade avrit för tidigt. Men när vi pratade om detta i föräldragruppen så hade nån en vän vars bebis hade sovit i eget rum sen födelsen! Alla har verkligen olika åsikter när det gäller barnuppfostran, alla gör vi olika, men ändå blir dom flesta ganska så okej när dom har vuxit upp :)
#1 - vera

haha, våran älsta tjej var 2 år när hon började sova i eget rum. iofs bodde vi för litet i början, så hon kunde inte ha ett eget rum.

men hon sov ändå oftast med oss!

men det var jag som ville det, tyckte det var så mysigt. men sen var det ju svårare att få henne och sova i sin egna säng.

men nu har jag lärt mig när jag fått andra barnet :D

#2 - Ina

Jag vet precis vad du känner för vi är i samma situation. Vi har haft båda våra barn i våra sängar tills de kunde sätta sig upp själva därefter fick de flytta över till sina sängar och då Hannes(vår treåring) var strax över året fick han flytta över till sitt rum. Han har sovit mycket bättre sedan dess. Nu börjar vi fundera på om det är Loves tur att flytta. Men ångesten gnager och det känns hemskt att han ska sova i ett annat rum.

Vi har aldrig använt någon babyvakt, vi har en men det har fungerat bra utan den trots att vi har två våningar och ett stort hus...

Angående ditt förra inlägg, man bör absolut shoppa efter hur kläderna sitter istället för hur plagget i sig ser ut. Jag håller nog också på Indydress för den är såå fin. Fast linnet är du fin i också men kör på klänningen!

#3 - Lisa med Stella By Stardust

Vi flyttade över Stella när hon var 5½ månad. Då hade hon gått från att inte äta alls på natten till att vakna 2-3 gånger igen. Med andra ord så väckte vi henne och hon oss, och det blev på en gång markant bättre när hon fick eget rum. Sååå skönt! Aldrig haft babyvakt, vi hör henne när det är sånt vi "bör" höra - småljud hör vi inte alls så vi sover mycket bättre.



Vad jag läst är det värst att göra det mellan 6-9 månader (eller nåt sånt) när separationsfasen är som värst. Så det funkar nog bra nu efter, säkert.

#4 - Caroline

Eftersom vi flyttar till hus i september så tänkte vi att Tilde skulle få eget rum, men blev lite rädd nu när jag läste vad Lisa här ovanför skrivit om separationsfasen så jag ska läsa på om det. Hon kommer vara 10 månader när vi flyttar så hon kanske får bo inne hos oss ett tag i huset också.

:)

#5 - Nina

Du kommer garanterat höra om han vaknar och vill ngt ; )

Men håller med om att 3-4 månader är lite tidigt...

#6 - e

Vi flyttade vår när han var ungefär åtta månader, och han sover mycket bättre (och vi med). Man vaknar inte lika lätt av att han bara vänder på sej och så, men man hör när han vaknar ...

Vi har också en babyvakt, men trots att vi har hus (två våningar) så hör man vår plutt lika bra utan vakten som med! :) Så en sån är faktiskt lite onödig tycker jag. Men det kanske är en smaksak ...

#7 - Jenny i Dalby

Här sover min yngsta (11 månader) fortfarande i min säng, och det gjorde tvåan också tills han var ungefär ett år. Det var inget som helst problem att få honom att sova i egen säng och eget rum sen. Ettan däremot där jag hade en massa idéer om att nu borde hon sova i egen säng (eftersom andra barn gjorde det) och eget rum osv trots att jag egentligen inte alls kände mig redo (och inte hon heller) blev det en massa sömnkrångel med. Inget av mina barn har velat ligga i spjälsäng, precis som att de känt sig instängda på nåt sätt, och tvåan klättrade ur den när han bara var 11 månader. Så här har det blivit vanlig säng (låg utdragssäng) ganska tidigt, och det blir nog detsamma med min yngsta V som jag känner att det snart är dags att han flyttar över i egen säng eftersom vi börjat störa varandra. Eget rum får däremot vänta ett tag.



En nyföding eller en bebis på några månader skulle jag aldrig kunna tänka mig att lägga ensam i ett annat rum faktiskt. Usch vilken separationsångest...:-) Jag tror inte alls egentligen att ett litet barn har behov varken av eget rum eller egen säng, framför allt inte rummet. Det är helt emot natur/instinkt att ligga ensam som liten bebis/barn tror jag. Man kan ju undra varför din kompis tjatar på dig om att flytta ut Zack?



Vi har en babyvakt men det är ganska onödigt här hemma egentligen. Däremot bra när vi är på sommarstället och sitter långt ifrån sovrummet.

#8 - Lisa med Stella By Stardust

Oj, vad gripet ur luften det lät nu med mitt separationsfas-påstående. Minns inte heller vart jag läst det, men det var mycket när vi höll på och lära henne somna som jag läste att det var bäst att göra saker före 6 månader... eller annars vänta lite. Hm. Undrar var det var. Googla är ju bra... :-)



Om inte annat så är detta en toppensite: http://se.babycenter.com/baby/sleep/



Och lycka till igen ;-)

#9 - anna ♥ ٩(̾●̮̮̃̾•̃̾)۶ ♥

Vi flyttade in Thea i eget rum när hon var ca 10 månader. Då hade hon inte nattammat på flera månader. Hon sover kanonbra och jag hör henne direkt så tror inte du behöver nåt annat än dina öron=) Lycka till!

#10 - [email protected]

Valencia fick ett eget rum när hon var åttamånader och det gick hur smidigt som helst. Du Kommer höra zack så ora dig inte. Jag bytte säng strax inna hon blev 18 månader och det gick oxå hur smidigt som helst. Barn är duktigare än vad man tror. Vi mammor är så överbeskyddande men zack kommer sova gott ska du se :-)

ha det bäst vännen, vi måste ta den där fikan vi pratade om:-)

#11 - Perla - mamma till 2 sessor!

Min tjej, Nora, flyttade till eget rum när hon var 4 mån o det har gått så bra! Hon slutade äta på natten samtidigt :-) Lyx! Hon har inte ens vaknat en enda gång på natten sen dess, hon är 11 mån nu! Hon sover med stängd dörr dessutom, men vi hör minsta lilla pip. Vårt sovrum är mitt emot. Jag skulle inte ställt in en babyvakt för då vaknar man av minsta rörelser. Man hör dom! :-) Lycka till!

#12 - Beatrice

Våran son är 10 månader nu men sover i samma rum som oss och lär så göra ett tag till då vi måste renovera övre våningen först. Men det jag ville berätta är att vi köpte en digital babyvakt (Philips)för någon månad sedan som vi är otroligt nöjda med. Äntligen kan jag smita ner i källaren och duscha, plocka med tvätt, vara ute i trädgården utan att känna oro över att jag inte skulle höra honom. Den gör inte ljud ifrån sig av minsta rörelse. Blir du tryggare av en sådan tycker jag att det är något ni borde införskaffa, bättre det än att sova dåligt pga rädsla att inte höra honom. =)