bambi

Det avgjorde saken!

Nu har jag gått och gjort det. Jag har vaccinerat mig mot svininfluensan.

Jag har velat fram och tillbaka, fram och tillbaka, nu i flera veckor. Men idag så bestämde jag mig för att ta och göra det. Det som egentligen avgjorde saken var att jag kollade lite på Efter Tio imorse där dom sa att "andra vågen" nog kommer någon gång i april. Bebisen är beräknad till slutet av april, så när jag hörde det så tänkte jag att jag vill inte vara höggravid och nojjig över svininfluensan... eller ännu värre, bli smittad. Inte heller vill jag ha en nyfödd och vara livrädd för influensan... så det avgjorde saken.

En till bidragande orsak är att jag börjar må bättre och ska nog snart försöka ta mig tillbaka till jobbet. Jag är sjukskriven hela november, men jag ska nog åka och hälsa på på jobbet denna vecka och se hur det känns.... för egentligen är jag mest orolig över hur jag ska klara av resan fram och tillbaka. Tunnelbana är ju inte det bästa man kan åka när man mår illa... Men i allafall, det jag skulle komma fram till var, att eftersom jag snart ska börja jobba igen så känns det rätt så bra att vara vaccinerad.

Sen så funderade jag igår på hur turerna har gått fram och tillbaka när det gäller detta med svininfluensan. Först var alla livrädda för själva influensan och krävde att få vaccin så fort som möjligt... men sen när vi skulle få vaccin helt gratis så blev alla livrädda för det istället. Vad hände? Och det känns lite som om hela denna karusell delar sverige i två läger, det har verkligen blivit en känslig fråga och folk försöker övertala varandra att just dom har rätt i frågan.

Jag tänkte inte försöka övertala någon och tycker att det är upp till var och en hur man vill göra med vaccinering. För ingen av oss kan se in i framtiden och se vad som var rätt att göra.

#1 - Natali

Jag har redan vaccinerat mig och alla barnen ska göra det. Maken hävdar att han blir aldrig sjuk.....så han får bestämma själv. Men resten av familjen ska vaccineras asap. Bara det kommer vaccin till VC någon jävla gång :-D.....det är rätt drygt att det är så olika från kommun till kommun. Jag önskar att de skulle vaccinera barnen i skolorna här vi bor men så verkar det inte vara.

#2 - Jenny i Dalby (mamma till tre)

Vad skönt att du fattat ett beslut som känns rätt. Jag tycker att det känns som vad man än gör så är det fel, och det är en jobbig känsla, särskilt vad gäller barnen. I sista stund (vi hade vaccinering i skolan för barnen) så valde vi, trots stark skepsis, att vaccinera barnen. Om de nu bestämmer sig för att vaccinera även de små, så är jag mycket tveksam till att låta min yngsta få det (15 mån)av många olika anledningar.



Jag reagerar lite på att det är sån oerhörd masshysteri från myndigheter och läkemedelsverk att alla måste vaccinera sig, och sen tar det slut om och om igen. Snacka om att stressa folk som väntar på att bli vaccinerade. Vad gäller en eventuell andra våg så är det ju hittills bara spekulationer, som allt annat, så det funderar jag inte så mycket över. Det är ju också lite skrämmande att läsa om de som drabbats av influensan och som söker vård flera gånger om men bara skickas hem, trots all kunskap om hur sjuk man kan bli. Sen blir de akut jättesjuka eller tom avlider. Mycket märkligt!



Min mamma arbetar på ett labb där också biverkningsenheten finns, på ett av våra stora sjukhus, och nu strömmar det in rapporter om biverkningar av vaccinet dit (inte feber och ont i armen utan andra typer).



Jag tycker också att pratet om att vaccinera bort influensan är ganska intressant, det går ju aldrig. Till skillnad från andra vaccin (barnvaccin tänker jag) så får man ju bara ett kortvarigt skydd. Ska man fortsätta att massvaccinera befolkningen varje år då? Vid exempelvis MPR och andra vaccinationer så får man ju ett livslångt skydd, då kan man ju verkligen utrota sjukdomarna. Detta virus kommer ju aldrig gå att få bort helt. Vaccinet hittills har visat sig ha endast ett partiellt skydd efter 6 månader, och jag som vaccinerade mig i oktober, ska jag då göra om det i april om andra vågen kommer då? Känns lite smårörigt minst sagt...



Hoppas nu att du fortsätter att må bättre!

#3 - NIna

Jag tycker man borde lyssna på expertiden vilket ju är läkare , sjuksköterskor m.m. inom vården å de råder ju oss att ta vaccinet. Därför kommer jag tveklöst att göra det den dagen jag blir kallad.



SKönt att ha det gjort.



Vilken storlek har du förresten? Du är ju en normal vacker sund kvinna, lagom lång å lagom tjock. Vad tycker du om att Lindex senaste kollektion bara ska finnas i S och M.

#4 - Sara Mia

Du gjorde helt rätt!

Jag har tidigt hört talats om "den andra vågen" av vår smittskyddsläkare på jobbet. Hans sakliga information och historiska perspektiv på sjukdomar och dess spridning avgjorde direkt. Vaccinet kan aldrig vara så farligt att jag överväger att avstå. Dessutom har jag barn (ungdomar) hemma och mycket känsliga patienter på jobbet så det vore rent egoistiskt av mig att inte ta vaccinet. Ont i armen ca. fyra dagar efteråt kunde jag stå ut med. Kram!

#5 - Johanna

Jag vaccinerade mig i torsdags. Det känns skönt att ha gjort det, även om jag var orolig för vaccinets eventuella biverkningar...

Fick dock väldigt ont i armen, den domnade och rodnade i fyra dagar. Jag fick även feber och sedan ont i huvudet, yrsel och illamåeende. Detta höll dock bara i sig några dagar, det var helt klart värt det! Dessutom var symptomen ganska lindriga.



Men jag ska inte skrämma upp dig, det är ju ytterst individuellt hur man reagerar på vaccinet!

Nu kan jag ta i dörrhandtag utan vantar, slipper andas i halsduken då någon hostar mm. Haha, näe så nojig var jag nog inte innan :)

Önskar dig en fortsatt trevlig vecka!

#6 - Stina

Funkar ju inte att lyssna på expertisen när inte ens läkarkåren är enad. Och som sagt vad händer nästa och året där på? Skulle vara intressant att veta lite långtidsplanering.

#7 - Nina

skönt att ha gjort det. ja prata med sjuksköterskan på gullmarsplans vårdcentral och hon avrådde att jag skulle ta den. hon sa att om man försöker att bli gravid så ska man absolut inte ta den. Inte heller de första 12 veckorna av graviditeten.. Såå minst, miiinst tre månader måste jag vänta.. suck.. Men då kanske ja hinner att ta den innan andra vågen kommer. kan ju hoppas!



kollade också på programmet i morse. Men hann aldrig att se det just om svininfluensan då jag skulle iväg. Har du också hört att man ska ta två sprutor? eller sa dem att det räckte med en? krams

#8 - Jenny i Dalby (mamma till tre)

Precis som Stina skriver ovan så är ju inte expertisen alls enad, så det gäller bara att ta till sig den information man själv tror det ligger mest substans bakom. Själv är jag MYCKET skeptisk men har som sagt själv tagit sprutan, OCH låtit mina stora barn vaccinera sig. Jag är själv sjuksköterska men tycker inte att det av den anledningen per automatik är självklart att vaccinera mig för patienternas (eller någon annans) skull. Jag måste ju avgöra om jag tror att det är rätt för MIG och min familj i första hand. Det här solidaritetsargumentet retar mig bara, man får se om sitt eget hus helt enkelt. Om jag nu helt hypotetiskt skulle känna mig övertygad om att vaccinet innebar stora risker och var ett potentiellt gift så skulle jag ju aldrig låta mina barn få det för att rädda andra.



Det är dessutom de långsiktiga och helt okända biverkningarna jag oroar mig för (vad gäller barnen framför allt). Ont i armen, feber och annat kan väl de flesta stå ut med. Känns ganska ofarligt...

#9 - Nina

Skönt och ha det avklarat! Vi har också beslutat oss för att göra det. Här vaccinerar dom i skolorna men tyvärr kan sonen inte göra det pga allergiska reaktioner så vi får lov att vänta tills dom får påfyllning på danderyds sjukhus...