bambi

Detta trodde jag aldrig om barn...
Innan jag fick barn så hade jag en bild av att barn var skrikiga, jobbiga och bortskämda med noll tålamod. Har nog fortfarande denna bild i huvudet, för det är nog därför jag blir så förvånad när Zack gör helt otroliga saker som igår kväll...


Zack vaknar till vid 23.25, vi hade typ precis somnat (Zack somnar runt kl. 19). Vi väntar 1-2 minuter för att se om han somnar om, för det gör han ibland. Men det gjorde han inte igår kväll... så sambon går och plockar upp honom så att han får ligga hos oss tills han somnat om. När detta händer så brukar han somna om hos oss efter en kort stund, så bär vi tillbaka honom till hans säng.

Men igår kväll så låg han hos oss i 20 minuter och låg och pratade och grejade. Till slut så säger sambon att han ska försöka lägga Zack igen, även fast han är vaken. Jag tror inte att det kommer att gå och att det kommer att bli högljudda protester, för han verkade så pigg och inte alls vilja sova.

Så jag ligger och blundar och bara väntar på att höra Zacks missnöjda stämma när sambon lägger ner honom... men nej, inte ett ljud. Det är helt tyst. Helt otroligt. Jag kunde knappt tro på det själv. Men Zack somnade om själv i hans egen säng även fast han verkade så pigg. Han kanske bara behövde tanka lite trygghet och kärlek en stund, sen var han nöjd.



Fler saker som förvånar mig... som jag ALDRIG trodde innan jag fick barn:

När jag pratar i mobiltelefon så brukar Zack vilja ha den att pilla på. Då brukar jag säga "ja, vänta så ska mamma låsa den först" och då väntar han tålmodigt. Inga skrik eller protester att han inte får den på en gång. Jag som har läst psykologi har ju lärt mig att barn under 2 år agerar på sina känslor och har ingen impulskontroll. Så jag blir så förvånad att Zack klarar av att vänta på något så där... (han klarar även av att vänta på andra saker... jättekonstigt)

Sen så accepterar Zack oftast ett "nej" (om han vill ha något som han inte får). Märk att jag säger oftast, för ibland får han ett utbrott... men då ger vi aldrig oss utan försöker förklara att han inte kan få just den saken och kanske erbjuder honom något annat att leka med. Men det är förvånasvärt att han ändå oftast accepterar ett nej och sen inte bryr sig... helmysko... 


Så, nu har jag skrytit lite om mitt barn... nu är det er tur. Har er bild av hur barn är ändrats mycket sen ni fick barn? Har era barn förvånat er mycket?
#1 - Charlotte - Gravid

vilken sötns :)

#2 - Anna

Ingen blev som jag trodde när Felicia kom. Amning var så självklart, Trodde inte att det inte går för vissa att amma. Första tiden skulle man mysa och amma. Inte mata genom flaska och vagga F i flera timmar pga krångel med magen. Jag visste att man skulle vara så trött men sååå trött, det trodde jag aldrig. Vissa dagar kändes det som om man skulle gå sönder.



Jag såg mig själv som en mamma som var så pedagogisk, sjöng och myste hela dagarna. lagade egen mat när det blev dags för riktigt föda. Gick på långa promnader och riktigt njöt av dagen. Inget blev som jag trodde.



F hatade vagnen, myste? ja vissa delar av dagen men inte hela tiden. Laga egen mat? Nix. Det var så bekvämt med burkmat. Det är först när F började äta samma mat som vi hon fick hemlagad mat.



Jag trodde inte att man kunde sitta och bara tittar på denna underbara skapelse och tänka att hon är min. Vi har gjort henne. Då känns det verkligen värt den jobbiga graviditeten, alla sömnlösa nätter, all skrik mm.

#3 - Mollie

Hm, jag trodde aldrig att jag skulle få sova... Älskar att sova länge. Alla sa att när man väl fått barn, så får man inte sova på 10 år :-). Alla 3 (Ophelia Amadeus och Athena) har från de kom hem från BB sovit hela natten... Endast vaknat 1 gång per natt i genomsnitt för att amma. Är alltid pigg och utvilad.

#4 - Anonym

Jag blir så full i skratt när jag läste vad du skrev om mobiltelefonen.

Sonen var hos mormor vid ett tillfälle. Under tiden som hon bytte på honom så fick han ha hennes mobil att pilla på för att han skulle ligga still. OBS! Den var låst vid det tillfället.

Efter en stund när han var färdigbytt o hade lämnat tillbaka telefonen så ringer det.

Mamma svarar o hör;

- Ja hej...det här var från 112. Har ni larmat oss?

- Ehh...neeej?

Han hade alltså lyckats få bort tangentlåset, ringt 112 o sen lagt på.

Telefoner av alla dess slag är sedan dess ett big no-no med våra barn. :D

#5 - Stina

Hur är det nu man säger? Mina barn andras ungar ;-).



Men jag håller med ovanstående trodde man skulle få sova betydligt mindre. Öht var det sjukt mycket lättare det här med barn än jag trodde. Det är nog så att folk mest berättar det negativa för väntande föräldrar och standard kommentaren är väll nåt i stil med "då var det slut på sovandet för er då" wink wink typ s

#6 - Anonym

VECKANS BLOGG = DU?



japp, de kan iaf bli det om du kollar in mitt inlägg på min blogg, du har ju inget att förlora!?

Puss bby <3

#7 - alexandra

underbart att höra!=)

#8 - Nina ♡

åå va söt han e.. skönt att han somnade själv :D

#9 - Anonym

Vilken sötnos :) // Pillan

#10 - Lena -Chokladmamman

Jag blir dagligen förvånad av saker Alfons gör. Främst att barn är så mycket duktigare än man lätt tror, och att de förstår så mycket.