bambi

Vad är det som säger att mannen är mindre "delaktig" bara för att man inte delar föräldraledigheten rakt av? Att vara föräldraledig är en ganska kort period av barnens förhoppningsvis långa liv och att uppdelning av den korta tiden skulle avgöra hurvida pappan är delaktig eller inte det låter hur galet som helst i mina öron. Dra inte alla över en kam.

Ang ekonomi och att avancera i karriären så är det nog mer en fråga om delad vab än av delad föräldraledighet. Låt alla göra det som passar bäst i sina familjer och för sina egna barn.

Håller fullständigt med Moi ovan. Otroligt att hävda att männen skulle bli mindre delaktiga i sina barns liv för att de inte är föräldralediga 50% av tiden. Som sagt, det är en kort tid av barnens liv. Hemma hos oss tar vi lika stort ansvar för barnen, men det är jag som har varit föräldraledig majoriteten av tiden både av ekonomiska skäl (nu, men när jag var hemma med första barnet hade jag ett annat yrke och tjänade mest av oss) men också för att det är så vi båda vill ha det. Tradition? Ja det är mycket möjligt, men vi är inte mindre jämlika för det. vad gäller exempelvis pension så har vi valt att spara mer privat i min pensionsförsäkring än till min man,då jag är f-ledig mest och är den som arbetar deltid. Jag säger det återigen, det finns andra aspekter på detta, exempelvis en förändring av lönepolitiken. Det är där det måste ske förändringar.

hoppas det går bra på jobbet idag. :)

Annalises kommentar är mkt bra.



Till de två som kommenterat här ovan undrar jag vad ni tror är orsaken till att så många pappor har dåliga relationer (iaf sämre än vad mammam har) om det nu INTE beror på föräldraledigheten.



Och hur tycker ni att vi kvinnor ska kunna konkurrera på arbetsmarknande på samma villkor som männen när arbetsgivarna tar för givet att vi unga kvinnor kommer vara borta från arbetet iom föräldraledighet.

Jag har en 10-månaders kille. Min man tog över föräldraledigheten efter 6 månader. Jag fick då kommentarer, speciellt från andra kvinnor som antydde att jag var en dålig mamma som började jobba efter ett halvår. En frågade rätt ut om jag inte tyckte om mitt barn! Jag är frisör med eget företag och min man är anställd, så för oss var det bättre att han är hemma mer. Det här ångrar han definitivt inte. Min högst personliga åsikt är att dagarna ska följa barnet och sen ska staten skita i vem som tar ut dagarna!

Nina: Vad grundar du ditt påstående på? Jag vet inte vad du har för erfarenhet av män/pappor, men jag har ingen i min omgivning, vare sig bland familj eller vänner där pappan inte har en lika betydelsefull roll som mamman för barnen. Det handlar ju om pappans (eller mammans för den delen) vilja till engagemang! Bara för att man inte är föräldraledig i över 6 månader betyder ju inte det att man måste arbeta 24 timmar om dygnet och inte aktivt ägnar sig åt sina barn! Det finns mer värdefull tid!! Så svaret på din fråga: Det handlar om prioriteringar, vilja och personliga egenskaper! Och då inte nödvändigtvis inte prioritering av föräldraledigheten under barnets första år! Tycker i ärlighetens namn att det är trams att påstå något annat! Och ganska kränkande mot alla engagerade pappor också för den delen att påstå att de flesta har sämre relation till sina barn än vad mammorna har.



För vår del så är det så att min man tjänar dubbelt så mycket som jag, och det märks massor i plånboken om han skulle vara ledig en längre tid (= han måste ta ut fler dagar och barnen måste börja tidigare på dagis). Vi väljer istället att prioritera en längre tid hemma med barnen, och jag lovar dig, mina barn tyr sig lika mycket till sin pappa som till mig!



Jag har inte heller haft det problemet att jag halkat efter på arbetsmarknaden lönemässigt, så jag är väl lyckligt lottad då. Jag har samma skitlön som mina manliga kollegor helt enkelt...;-)



Och som jag skrivit tidigare så tror jag att det är helt ANDRA krafter i samhället som styr det här med till exempel löner. Lägg den energin på andra frågor istället för att försöka tvinga folk till ett mönster som inte passar dem. Vi är vuxna människor och kan själva avgöra vad som fungerar bäst i den egna familjen. Självklart ser jag problemen på arbetsmarknaden men jag tror att man väljer att börja i fel ände för att komma åt dem genom att lagstadga om lika delad föräldraledighet.

jag var helt föräldraledig med båda mina barn idag 9 och 13 år. Men pappan till barnen tar lika mycket ansvar och gör saker och är delaktig i barnens liv. Jag har även karriärs möjlighet även om jag har valt att göra den efter min föräldraledighet. Alla familjer måste väl få välja det som passar dom bäst..?

Jag håller med de flesta som skrivit här. De går inte att dela rakt av! För våran famlij skulle det innebära en katastrof. Min sambo är studerande, blir klar nu till jul och får ingen sgi om han är föräldraledig. Jag skulle bli arbetslös efter årsskiftet. Om man skulle dela rakt av skulle det göra att vi inte skulle kunna bo kvar i våran lägenhet, och kanske vara tvungna att flytta hem till föräldrarna för att överleva, och vem vill det när man närmar sig 30 och har egen familj? Uppdelningen går inte att generalisera så där! Blir så arg!

Jag är mammaledig just nu och har även "tagit" min sambos dagar. Han har jobb och jag är arbetslös. Jag har ingen SGI det har han. Om han skulle vara hemma skulle vi få det väldigt dåligt ställt och genom att vi gör såhär så får vi det att gå runt ekonomiskt. Förra året blev min sambo arbetslös och vi fick vara hemma tillsammans i hela 5 månader. Kämpigt med ekonomin men helt underbart att få umgås. Dessutom tycker jag om att få spendera tiden med min son. För det är ju som alla säger..de små växer så fort =)