God morgon allihopa! Idag så är det föräldrarmöte på Zacks dagis, men jag känner redan nu att jag inte kommer orka gå dit. Bara tanken på att klä på sig, borsta håret och gå och sitta upprätt och prata i nån halvtimme får mig att känna mig illamående och yr. (Jag vill bara gömma mig under täcket idag..)
Men det känns fruktansvärt tråkigt att missa första föräldrarmötet på Zacks dagis. Sambon får gå ensam, men jag hade så jättegärna velat följa med... blir inte riktigt samma sak att höra vad dom har sagt i andra hand (från sambon).
Men varje gång som jag hämtar på dagis så får jag höra en hel del om Zacks dag och jag suger verkligen i mig varenda ord som dagisfröknarna säger om min plutt! Dom brukar berätta om hur dom andra barnen tar hand om Zack (eftersom han är minstingen bland dom 19 barnen), t.ex. om han ramlar så är det 10 barn som är framme och ska hjälpa honom upp och så får han alltid hjälp vid matbordet av dom andra barnen.
Men så har jag också fått höra att eftersom han är så omtyckt av dom andra barnen så kan dom ibland vara lite för mycket "på" och pussa och krama honom en massa och nu har han börjat säga ifrån om det blir för mycket! Det är ju bra!
Och så berättar dom förstås om hur han går mer och mer och "pratar" mer och mer (han säger inga riktiga ord ännu, men han har många egna ord för saker). Sambon berättade att här om dagen fick han höra att plutten har börjat busa lite på dagis och ibland smiter han undan och gömmer sig :)
6 kommentar(er)
