bambi

Hej, vet hur du känner, testa dricka svalt tee som har ginger ( ingefära heter det väl på svenska )?

sådant märke som yogi tee har super bra, inget svart tee utan bara kryddor och då får man inte hjärtklappningar. eller koka vatten sätt ginger slice. låt sjuda och svalna och drick, det har hjälpt med många.

Fy va jobbigt det låter! Men du får ju ut nånting gott utav det i slutändan iaf! =)

Ja, jag förstår hur du känner. Det är så lätt att säga lite käckt: Jamen, det är ju en rolig anledning till att du mår dåligt - men det hjälper ju inte när man är mitt uppe i det. Precis så sa en läkare till mig när jag sökte för fruktansvärda "menssmärtor" under min första graviditet. Och visst är det väl värt det, men tanken på att ha ONT i nio månader kändes just då outhärdlig (gick över efter "bara" fem månader som tur var, sen mådde jag bra!) Så hoppas, hoppas verkligen att detta snart ger med sig och du får njuta lite av din graviditet också!

Vad roligt det var att träffas igår, tråkigt att du inte kunde vara med längre och att du mår så dåligt! Jag hoppas verkligen det vänder snart så du kan njuta av din graviditet och börja umgås med din familj igen. Jag mådde dåligt de första veckorna under mina graviditeter men det var bara vanligt illamående och inte det extrema du drabbats av. Jag tyckte det var jobbigt men det kan ju inte jämföras med hur du mår...

Krya på dig!!!

Styrkekramar från Ina

Man orkar för att man inte har något val...så enkelt är det!! Hårt men... ;0)



Jag mådde illa i 9 månader med båda våra barn. Det är fem år mellan dem. Jag låg inlagd största delen av den tiden med dropp och vägning varje dag.



Dock tar de små liven det dom behöver fast man själv tar stryk. Mina barn vägde 3990 gr och var 55 cm långa. Helt normala alltså!!



Själv gick jag ner 12 kg i vardera graviditeten...men fler än två barn blev det tyvärr inte!!



Lycka till!

Vet vad du går igenom.



När jag vänta sonen så åkte jag på illamående i vecka 7 och foglossning v 8 dessa två saker hade jag problem med från och till under hela graviditeten. Sen ifrån vecka 22 åkte jag på en fruktansvärd depression. Ville inte leva och var livrädd att jag skulle skada dottern. Men det var tack vare vår underbara dotter, familjen och psykologen som jag orka mig igenom den graviditeten. När sonen föddes försvann alla problem.



Att hormoner kan ställa till sådana problem



Lider med dig, hoppas illamåendet går över fort så att du kan njuta utav att vara gravid och din familj.



Kram

Det är tufft. Jag mådde jätteilla första månaderna när jag väntade mitt andra barn. Kunde visserligen äte men absolut inte lagad mat. Doften gav mig kväljningar omgående. Gick över runt vecka 22. Hoppas att det släpper för dig också. Hälsningar Lotta

Jag blev gravid med mitt andra barn när min äldsta var 8 månader. Jag minns första tiden av graviditeten som ett h-vete, jag hann inte ens till toaletten för att spy, utan det blev ofta på golvet nånstans. Sen hade jag lågt blodtryck så när jag kräktes så flimrade det för ögonen av ansträgning. Ingen rolig tid! Men man måste komma ihåg att det går över, tillslut! När min flicka var ca 10 månader så började hon härma mig när jag kräktes, så hon kröp runt på golvet och hulkade rätt ofta, nånting jag kan skratta åt idag, men då var det mindre roligt. :)

usch, jag mådde illa under min graviditet och det gör att jag mår jättedåligt psykiskt inför tanken på en andra graviditet. så det lär dröja ett tag. får hoppas att jag kommer över det bara!

Lider med dig, jag vet precis hur det känns! Jag råkar ju också jobba som ssk på en gynavdelning där vi bla har patienter med hyperemesis och måste bara ge dig ett litet tips. Försök att inte ligga hela dagarna! Det är faktiskt så att de som är uppe och rör sig mer oftast tillfrisknar snabbare. Blodtrycket stabiliseras och ett lågt eller svajigt tryck (som man gärna får när man är konstant sängliggandes)gör att man blir ännu tröttare, blir yr, mår ännu mer illa osv. Jag vet att det är lätt att säga, men jag har också varit där själv. Jag vet att det enda man vill är att krypa ihop och inte röra sig ur fläcken. Men som sagt, det gör tyvärr inte det hela bättre.



Vad får du för tabletter? Det finns ju oftast fler alternativ att ta till. Har du provat med seabands? Jag gick och fick akupunktur på mvc under min senaste graviditet också (då jag var extremt illamående fram till vecka 22 ungefär), både långa behandlingar och riktigt korta som bara tog ett par minuter. Jag tyckte nog ändå att det hjälpte lite. Om inte annat så slappande man av för en stund. Hör med din barnmorska om de kan ge dig akupunktur!



I allra värsta fall, om du inte kan få i dig något alls så får du ju söka igen, så får de lägga in dig för lite uppvätskning. Uttorkning blir man också illamående av, så det är verkligen en negativ spiral i det här tillståndet.



Hoppas att du mår bättre snart!

Oj, såg ju att du skrivit nedan om dina seabands. Men du vet att du ska ha dem på dig dygnet runt för full effekt va?

Överleva. Jo, men det kommer du göra. Det behöver du inte ens oroa dig för =)

Jag vet precis hur du har det för jag spydde 6 ggr om dagen i 7 veckor när jag väntade min lilla tjej. Det var på sommaren och under semestern låg jag som ett kolli och sov säkert 20 timmar per dygn. Bara för att slippa må så illa.



Jag vet att det inte är mycket till tröst, men i vecka 13 brukar det släppa och när det släpper gör det ofta det över en natt. När illamåendet väl är borta så kommer du inte ens minnas hur illa det var så stå ut tjejen!

Jag rekommenderar varken piller, åksjukearmband eller ingefärsté utan jag knaprade salta kex och sov. Sen höll jag aldrig emot när jag behövde spy för efteråt mår man lite bättre... en stund.



Lycka till =)

Åh jag lider verkligen med dig. Det är ju så vidrigt att må illa.

Det enda enda positiva man kan säga är ju att det faktiskt kommer att gå över till slut, även om de orden säkert inte hjälper så mycket just nu.



Stora styrkekramar, tänk på den lilla bönan som finns där inne :)

jag lider verkligen med dig. Jag såg att du verkligen ansträngde dig att se glad ut. Jag hoppas att du snart mår bättre. KRAAAAAM

Åh, vad jobbigt! Hoppas verkligen att det går över snart så att du kan leka igen med din lille son! :-)



Har du sett klippet från Beyoncés konsert i Sydney? Hon tar upp en liten cancersjuk flicka på scenen. Om inte, kolla in här: http://byvanilla.blogspot.com/2009/09/pray-it-wont-fade-away.html



Kram

Stackars, stackars dig!!! Vet precis hur det känns. Inget hjälpt mig heller. Proppade i mig Lergigan för att slippa spy. Jag inbillade mig att ingefärsthè hjälpte lite. Koka vatten och lägg i bitar av ingefära och pressa i citron och lite socker. Låt ingefäran dra lite i vattnet.

Sedan kan du dricka det som thè eller kylskåpskallt. Det kommer en dag då det plötsligt försvinner......men vet vilket helvete det är. LYCKA TILL och håll ut. KRAM

Man orkar mer än vad man tror, försök stå ut bara så kommer du knappt komma ihåg hur jobbig den här perioden var om några veckor.

Ha en fin vecka!

Herregud vilken överraskning at tdu är gravid igen :O

Jag har inte läst bloggen på ett litet tag för att jag legat och mått illa mest hela tiden, och gissa varför, jo av samma anledning som du... Jag började ju läsa bloggen framförallt för att du har en son som är en månad yngre än min dotter och helt plötsligt släpper du bomben att du är gravid och ska ha en månad innan mig :P Jag är jätteglad för er skull men förstår att det är jättejobbigt... Jag hoppas verkligen det går över snart och att du slipper flera månader till med illamående...

Grattis till din graviditet....även om det just nu känns tungt.

När jag väntade mitt andra barn så var Daniel liten och jag orkade inte så mycket. Av en vän fick jag tipset att lägga en madrass på golvet där han lekte. På så vis kunde jag vara med honom ändå fast jag bara orkade ligga ner.

Hoppas du mår bättre snart.



P.s

Du som gillar ekologiskt, har du kollat in blingos barnkläder?

Jag kan maila en fotobok åt dig om du vill.



Mvh Mathilda