bambi

Det där är trist! Har en svärmor som är sån. Hon fick reda på graviditeten sist av alla. Vi hade tänkt säga det när vi var hos henne och hälsade på, men bara om hon frågade nåt om oss eller hur vi mådde. Hon frågade inte så hon fick vänta 1,5 månad till på att få reda på det. Som tur är så är det inte min mamma utan svärmor. Kramar till dig som har en sån mamma!

Ja vad säger man? Vad tråkigt att du har en sådan relation med din mamma. Det är som du skriver man hade själv absolut velat veta vad som var fel med ens barn men vi är alla olika. En mamma ska ju liksom vara den som skyddar, tröstar och sätter allt åt sidan för sitt barn men det finns ju undantag. Är övertygad om att din mamma älskar dig men vi är alla olika och visar det på olika sätt och vissa kan ha svårt för att visa kärlek till andra.

Du har en fin man och en fin liten pojke och det är där som du får hämta din styrka främst för det är de som är din närmsta familj nu. Dessutom har du en liten i magen som snart också kommer berika ditt liv.

Jag hoppas verkligen du mår bättre snart!!

Styrkekramar från Ina

Å så tråkigt att hon är så egocentrerad. Det är en jättedålig egenskap hon människor tycker jag och jag brukar undvika att omge mig med sådana, men det går ju inte riktigt med släktingar, ffa inte med sin mamma. Det positiva i det hela är att säkert har du inte alls den egenskapen eftersom du på nära håll fått känna av hur negativ den egenskapen är.

Rätt att du inte avbröt å berättade tycker jag. Hon kan gott få reda på det sist.

Hon läser inte din blogg alltså? Vet hon att du har en?

Nina: Nej, hon vet inte ens vad en blogg är för något... Hon är inte så duktig på det här med datorer och internet.

Usch vad trist! Men jag vet precis hur du har det, fö min mamma är likadan om inte ännu värre... Det är då tur att vi har fått oss en egen familj där man prioriterar rätt i livet och PRATAR med varandra :-)



kram

Min mamma i ett nötskal......hon är inte intresserad av mig eller mina barn alls. Tror faktiskt hon har ngn sorts diagnos i botten. Hon klarar liksom inte av annat än sig själv? Syrran har Asperger och det är ju ärftligt så jag tror säkert hon har asperger light....lr ngt liknande.

Jag känner igen mig i det du beskriver rätt så väl för så ser min vardag ut nu, men det har inte alltid varit så och det handlar i mitt fall icke om min mamma...men tragiskt är det i alla fall. Lider med dig, synd att du ska behöva ha den relationen med din mor! Så trist att du inte mår bra heller. Hoppas verkligen att det snart känns bättre! Sköt om dig!

Åh Bambi,

Mitt hjärta blöder för dig. Jag har det precis likadant med min mor och har haft det i alla år om jag tänker efter. Hon kan liksom inte bry sig om sina egna barn. Hon är jättebra på att bry sig om sina elever, andras barn, övergivna barn i tidningar och sina hundar. Men – när det kommer till sina egna så kan hon helt enkelt inte visa empati. I vart fall inte inför den det berör.

Jag vet inte hur du upplever det, men jag har i alla år skämts över att ha det såhär. Man läser och hör om andra tjejer som har så nära kontakt med sina mödrar, och till slut undrar man – är det mig det är fel på?

Därför är det så ljuvligt att du berättar detta helt öppet, så offentlig i bloggsammanhang som du faktiskt blivit. Du får mig att inse att det inte är mig det är fel på, och du får mig att släppa det dåliga samvete jag ständigt dras med.

Vi ”övergivna döttrar” har tur som har våra underbara män. Och du har din fina son och en böna på tillväxt. Det är sådant som förgyller livet och gjuter honung över såren man sitter och slickar.

Jag önskar dig all lycka och att du snart mår bättre.



Ann

trist. jag känner själv en del sådana människor.



jag har lärt mig med åren att de inte förändras.



nu kan jag skratta åt dem istället :-)



Tur att folk är olika!



Du ska bara veta hur avindsjuk (och glad för dig) jasg är på din graviditet! Smitta mig gärna med lite gravbaciller........jag kräker gärna dygnet runt om jag får en liten till ;-)

Jag kan inte förstå, för jag har aldrig varit med om det själv, men jag kan försöka tänka mig hur det måste kännas. Precis som att du inte känner för att dela med dig av din hemlighet/överraskning till någon som ändå inte verkar intresserad. Jag tycker du gör helt rätt i det du gör, men det är ju förstås tråkigt för er relation att det bara känns som att energin flödar enkel väg. :/

Hoppas att du börjar må lite bättre så småningom. Själv har jag åkt på en redig förkyldning, känner mig som om jag vore överkörd av en lastbil! :) Haha. Kram

Tror inte jag hunnit säga Grattis till "bönan". Men jag har läst alla inlägg från dig, och varit så fundersam på vad det kunde vara för fel... men det var ju inget fel egentligen... Jobbigt att ha en sådan mamma som du har... har en faster som är sådan, men henne pratar jag å andra sidan inte med. Hoppas att illamåendet ger med sig snart. Ha en fin dag.

Tycker synd om dig att ha en sådan mamma som du har. Hade det varit mina barn så hade ju det varit det viktigaste och höra hur de mår och hur det gått för dem i övrigt.



Är ju inte lätt att trösta sig med att där finns så många andra som bryr sig om en. Man brukar ju dock ha den närmsta relationen med sina föräldrar.



Det viktiga är ju i alla fall att du och din man har varandra.



Det är nog många mer än jag som bryr sig om dig, fast jag inte känner dig.



Kram Sara C

Nämen Grattis! Jag är inte inne här så ofta så jag har helt missat att du är gravid.

usch vad trist!! förstår varför ni inte har en närmare relation!

kramar om

Hej Bambi!



Lider med dig! :-( Men då kan jag tala om för dig att min mamma BRYR SIG FÖR MYCKET! Hela tiden !!! Nu när t.ex. svininfluensan har varit på tapeten så skickar hon mail (ingen av oss är sjuk !!!!) och talar om vad som gäller, vilka symptombild svininfluensan orskar mm. och om behandlingen................ och då läser JAG SJÄLV till sjuksköterska i termin 4 !!!!!!!!!!!!



Att det aldrig kan finnas en god mellanväg!



KRAM modellmini ♥

Känner igen det där. Jag själv har ingen kontakt med min mamma längre, hon klarade helt enkelt inte av att jag kunde säga ifrån, att jag är vuxen. Hon ville styra och ställa trots att jag är gift och mamma själv.



Jag själv är oxå gravid, har inga planer på att berätta det för henne... Tyvärr...



Hoppas du snart mår bättre



Kram Johanna

Men det där lät inte som ett roligt samtal. Jag vet inte om jag hade stått ut med att höra min mamma prata sådär om å om igen. Tråkigt att det är sådär. Du kanske är van så du kanske inte bryr dig lika mkt som förut? Vet att jag själv kan bli ganska avtrubbad då det gäller min pappa. Inget förvånar mig längre.



Hoppas det känns bra för dig iaf. Och bebis i magen. Är ju det som betyder något just nu. DIN egna lilla familj.



Hur mår du annars? Har det avtagit något med illamåendet? Ska du till underbara barnmässan i helgen? krams

Vet på sätt och vis hur det är. Jag och min pappa har iprincip ingen som helst kontakt. Berättade aldrig för honom att jag väntade min dotter. 3mån efter hennes födelse kom ett guldarmband till henne / från xx morfar.

Säkert!!



Är också gravid nu igen och tänker inte berätta det för honom denna gången heller. Genom någon kusin får han säkert reda på det iaf. Undrar om nästa barn får något efter 5mån :)



Jag har tur som inte bryr mig det minsta om honom. Känslorna finns inte. Har världens bästa styvpappa istället, som dessutom är min dotters morfar. Någon annan finns inte.



Ta hand om dig!!

Stackars dig! Hoppas att ni får en bättre relation i framtiden. Grattis till graviditeten och förhoppningar att du snart ska må bättre. Kram