Jag blev lite inspirerad av min gamle goda vän Cissi som hade läst om forskning som visar att barnen inte alls behöver ta någon skada av att börja förskolan i tidig ålder:
Barn som går på förskolan får till exempel andra sociala förmågor och en pedagogisk fostran som föräldrarna ofta inte ger. Studien konstaterar att familjerelationer, hur föräldrarna beter sig mot barnen efter jobbet, ekonomisk status och den sortens faktorer ofta spelar en större roll för barnens utveckling än exakt vid vilken tidpunkt föräldrarna återgår till jobbet.
Medans annan forskning säger att man helst ska vänta tills barnet fyllt tre år innan man sätter den i förskolan.
En massa motsägande forskning alltså (inget ovanligt). Vi kanske ska konstatera att barn är individer och därför är förskolan bra för vissa medans det inte är lika bra för andra? Just när det gäller forskning på människor (ja, barn är också människor) så är det inte alltid lätt att få entydiga resultat eftersom vi är ingen helt homogen grupp. Vissa saker stämmer in på dom flesta, men det finns alltid undantag.
Så jag tror att det allra allra bästa, när det gäller barn och förskola, är att föräldrarna som känner sitt barn bäst själva bestämmer när det är dags att börja förskolan och att man är öppen för att det kanske inte fungerar och att man kanske måste hitta en annan lösning (dagmamma, mor- eller farföräldrar eller att båda föräldrarna går ner i tid).
Läs mer här, här och här.
Glöm inte att prenumera på bloggen om du inte redan gör det! 
10 kommentar(er)
