Leah halvligger och gnäller, sträcker sig och försöker bli så lång som hon kan bli. Men jag sitter och tar det hela med ro. Det är bra med frustration, det gör att hon verkligen kämpar och så småningom kan röra sig framåt.
Men det kommer dröja ett tag till tills Leah börjar krypa, hon ställer sig bara korta stunder upp på knä. Zack var sen med att börja krypa, hela 10 månader. Så jag tror att det kommer att bli nåt sånt för Leah också... möjligtvis i slutet av vår Thailandsvistelse då hon kommer att vara 9 månader.