bambi

Vuxen?

Gästbloggare

Liv är stolt mamma till Ix och jobbar som chefredaktör på Allt för föräldrar där hon bloggar flitigt i bloggen LivsStil

[email protected]

Här kommer återigen Liv med ett av sina välskrivna inlägg som gästbloggare hos mig.




När slutar man poängtera att det man gör är ”vuxet”, (Åh, nu har vi villa, Volvo och vovve –shit vad VUXET!)


Är det när man är vuxen? I så fall skulle jag vilja veta när det är. Är det en definitionsfråga om hur många ”vuxen-attribut” man har (morgontidning, korsord, glasögon från macken), eller är det en fråga om ålder? "På din trettiofemårsdag - då smäller vuxenfällan igen!”


Eller så handlar det kanske om relativitet?


Min mormor kommer aldrig tycka att jag är vuxen.


När mitt yrke krävde att jag skulle jobba med en fest för mycket pengar och människor och jag beslöt att byta dag, påpekade hon med en förmanande stämma: ”Se nu till att tala om det för de som tänkt komma.”


Däremot så vill jag att min dotter alltid ska känna sig trygg med att jag är vuxen. Jag kommer aldrig bli den typen av mamma som är ”kompis” med sitt barn, som har fester ihop med henne, som skissar på tatueringar ihop eller kollar på snygga killar tillsammans. Jag kommer däremot att alltid vara den öppna famnen, den som hämtar, den som tröstar, den som ordnar. Jag är Mamman, jag fixar allt. Det är mitt jobb. Så är det.

#1 - Martina

Fint skrivet.

Har funderat länge på det där när man blev/blir vuxen...nu sitter man ju här med make och två barn liksom..

Konstaterade idag med en gäst att det kanske nu jag är vuxen när jag vid 34 års ålder plötsligt har fått växterna att överleva här hemma och orkidén är på väg att blomma igen!