Bambi - Vad var det som hände?

11 Januari 2010 - 12:43

Vad var det som hände?

Graviditet & förlossning

Jag var på väg till jobbet som vanligt imorse. Satte mig på pendeltåget med Metro i handen. Men efter ett tag så kände jag hur illamåendet började komma över mig. Till slut, efter två stationer så var den så stark och jag var alledeles varm om huvudet och det började svartna för ögonen så jag kände bara "jag måste ut". Så jag hoppar ut så fort pendeltåget stannar. Jag vill nästan lägga mig ner i snön, men jag tar mig sakta och helt yr till närmaste snöiga bänk. Så jag sätter mig ner och andas och andas... börjar känna mig bättre men börja också känna mig väldigt blöt om rumpan (sitter ju på snö).

Jag sitter där en stund, tänker att jag tar nästa pendeltåg som kommer en kvart senare. Men när jag reser mig upp så kommer det starka illamåendet igen så jag måste sätta mig igen. Jag känner mig fast där, för så fort jag rör på mig så mår jag så fruktansvärt illa. Jag ringer sambon och beklagar mig, han tycker att jag ska ta en taxi hem...

En halvtimme senare så har jag till slut tagit mig in på station, frusen och blöt om rumpan. Tar taxi hem där jag häller upp ett bad och tar en tablett mot illamåendet. Sambon var lite arg på mig eftersom jag har ju slutat ta min medicin under jullovet, vilket kanske var dumt... men jag har ju klarat mig utan den under lovet. Men nu vet jag inte vad som hände.

Men nu mår jag bättre, efter sömn och vila. Men jag kanske måste fortsätta och ta min medicin ett tag till. Usch, det är så handikappande att må illa, man klarar inte av att göra nånting! Nu ska jag fortsätta och vila lite till...

10 kommentar(er)

#1 - Apan Slimmar & Trimmar med start 105 kg 2010-01-11

Usch vad segt!

Det var säkert ingen fara. Kanske hade det med avsaknaden av medicin att göra? Hoppas du blir bättre.

#2 - A 2010-01-11

Sitter i samma båt just nu. Ska köpa frukt och hoppas att det ska hjälpa. Har inte ännu gått ut med min graviditet. Urs fy för att vara gravid.

#3 - Åsa 2010-01-11

sådär har jag haft båda mina graviditeter, blodsockerfall och lågt blodtryck beror det på. om du hade ätit eller druckit något direkt du kände minsta lilla där på tåget hade det antagligen vänt. kexchoklad i väskan är mitt tips! och huvudet mellan knäna om man håller på att svimma! kram!

#4 - Maria 2010-01-11

Samma här under mina tre graviditeter, lågt blodtryck och blodsocker fall. Inte kul men något att äta på i fickan eller i väskan lindrar en hel del! Hoppas du mår bättre nu =)!

#5 - Jenny i Dalby (mamma till tre) 2010-01-11

Usch ja, jag har haft det precis likadant under mina graviditeter, och som det skrivs ovan så är det illamåendet tillsammans med lågt blodtryck och snabba blodsockerfall som ställer till det. Jag har även varit extremt värmekänslig när jag varit gravid, och därför har det varit extra svårt att komma utifrån kylan med varma kläder och sätta sig på en varm, fullproppad buss/tåg. Fortsätt med dina Lergigan ett tag till och ha något ätbart i väskan som ger dig en snabb "sockerkick". Russin och saft är kanon tycker jag . Hursomhelst är det väldigt obehagligt! Skönt att du känner dig bättre nu!

#6 - Jacks mamma *Ung, högskolestuderande mamma* 2010-01-11

Usch, måste vara jättejobbigt med detdär illamåendet. Måde själv bara illa i en vecka med Jack och tyckte det var plågsamt. Kämpa på, snart är bönan hos er.

#7 - Johanna 2010-01-11

Usch och fy.... Det är hemskt när sånt illamående och yrsel faller över en så plötsligt. Jättejobbigt att vara ensam i det läget...

Skönt att du kom hem och mår bättre nu

STOR KRAM

#8 - Evalena 2010-01-11

Blä vad läbbigt! Det borde ju ha gett sig nu det värsta illamåendet o det låter nästan som ett blodsockerfall eller nåt. Hade du slarvat med frukosten kanske? hytter förmanande med fingret ;-)

Bra att du är bättre nu iaf!

#9 - Bina - everydaymolly 2010-01-11

Ujujuj vad obehagligt =(

KRAM

#10 - Marie 2010-01-12

Åh, stackars, stackars dig! Jag hade också en pik av illamående, tror jag var i v 23-24. Hade lugnat sig ett par veckor och helt plötsligt låg jag och kramade toastolen igen, slängde mig ur bilen om mornarna och tokkräktes. Jag var så ledsen då jag just då var övertygad om att jag aldrig skulle få må bra igen. En vecka senare var illamående spårlöst försvunnet och jag kunde äntligen börja uppskatta att vänta barn.