Bambi

27 Juni 2010 - 22:26

Usch, jag hittade en tråd på Familjeliv om papilliär Sköldkörtelcancer och då var det en som berättade att hennes sambo hade den sortens cancer och han hade behövt operera bort 1/3 av lungan. Låter riktigt riktigt läskigt att det kan sprida sig till lungan. Alla säger ju att detta är den sortens cancer som är "snällast" och sprider sig inte... men ändå verkar det hända?

Fick också mail imorse av en läsare som har samma diagnos och som gick igenom samma operation som jag ska göra. Hon opererades i torsdags och skrev ett långt mail till mig imorse om alla detaljer. Det är skönt att läsa hur allt går till, men samtidigt skrämmande.

Mailet imorse + den där tråden på Familjeliv har gjort att jag inte mår så bra. Mår nästan fysiskt illa. Jag borde nog inte läsa för mycket om det och inte om dom allra värsta fallen....

3 kommentar(er)

#1 - stina 2010-06-27

Tänker på dig!!

Jag rekomenderar varmt att du pratar med en psykolog om dina rädslor och tankar ! Både före och efter!! Kanske du redan ha gjort?

Men jag minns förra året så gicka till en psykolog precis samband med olyckan ... jag kände ingenting... allt kom senare.. och då hade jag turen att en barnmorska såg mig och kontaktade en psykolog!!

Tänker på dig!! KRAMAR FRÅN Mig och mina pojkarna

#2 - Erika 2010-06-28

Det är farligt att läsa om saker. Trots att jag fött ett barn med världens enklaste förlossning har jag nu, genom att läsa mig till, fått förlossningsskräck. Allt jag änker på nu är bara vad som KAN hända inte hur bra det gick sist.

Din operation är unik liksom alla andra. Ingenting är det andra likt. Var inte rädd för att prata med någon om dina tankar. Det är nyttigt.

Kram :)

#3 - Carina - TotalBeauty.se 2010-06-28

Det är tyvärr oftast de mest skrämmande historierna som fastnar i ens minne. De allra flesta fallen går superbra... det är det du ska försöka tänka på.

Tror det är bra att få skriva av sig sina känslor i bloggen och känna stöd av andra. Tror också att du har tillgång till en kurator/psykolog... som du kan få tala med... och så har du ju din underbara man och familj att prata med...

Håller tummarna för dig och din familj :)