Bambi

#1 - Nina Ruthström - bloggar från spinnsidan 2010-06-22

Du är så klok Bambi!

Jag känner igen den där problematiken om man ska rätta eller ej. ABsolut inte för att det är viktigt att folk vet vilket kön barnet har, men för att det ska veta att en pojke har rosa.... Skulle vara intressant att veta hur andra som klär sina barn icke könsneutralt tänker i frågan. Kastar ut den nu tror jag

#2 - LADY DAHMER - Confessions of a Neurotic Attentionwhore 2010-06-22

Jag rättar inte folk alls när de utgår från att Ninja är en pojke (vilket det ALLTID gör, trots att jag inte klär henne killigt. Men det verkar som att har en flicka annat än bara rosa på sig så är det en pojke liksom)

Jag ser hellre att hon blir behandlar lite utifrån det än gullad med liksom. (vilket hon oftast blir när de fattar)

jag blir irriterad på det faktum att folk är så stereotypa i sitt tänkande. Och att de ber om ursäkt (?) när de förstår att hon är en tjej. Är det nåt att be om ursäkt för liksom?

#3 - Anonym 2010-06-22

Folk utgår nog från sig själva när de ber om ursäkt för att ha tagit fel på kön på ett barn skulle jag gissa, men fattar nog inte att ett litet barn/dess föräldrar inte bryr sig eftersom det faktiskt inte är någon skillnad på barn av olika kön.

#4 - Jenny i Dalby(mamma till tre) 2010-06-22

Jag har faktiskt inte tidigare funderat så mycket över hur stressade folk kan bli över att inte se om ens barn är en flicka eller pojke, kanske för att jag själv inte bryr mig vad andra tror eller för att jag inte noterat det förr. Men häromdagen var det en dam som tittade noga på min yngsta (som då hade på sig en väldigt unisex bondgårdströja, jeans och rosa/röda/gula gummistövlar) och frågade om han var en pojke eller flicka. Pojke sade jag, och då började hon genast söka efter "tecken" på att han var en pojke; Ja det ser jag ju nästan på dina ögon, och Ja det ser jag ju på dina blåa byxor att du är en pojke. Tror mest att hon själv kände sig dum över att inte veta faktiskt. Sen sade hon: "Ja tredje barnet får ju lite ihopplock av kläder och det tycker jag är bra", för att släta över det hela lite :-) Faktum är att kläderna var nya, förutom gummistövlarna då som alla tre barnen haft :-) Jag tycker ju inte att det är fel om det syns på kläderna vilket kön barnet har, men det är inte viktigt för mig att det gör det. Jag gillar, precis som du, färgglada kläder på barn och det tycker jag att det finns ett bra utbud av nu.

#5 - Hannah 2010-06-22

Nu har jag visserligen inga barn ännu, men jag hade nästan sett det som en triumf om folk inte lyckas se om jag har en dotter eller en son! :P

Jag läste någonstans att folk tycker att det är värre att tro att en pojke är tjej än vice versa. Antagligen för att tjejer värderas mindre och för att man inte vill ha feminina pojkar, däremot "pojkflickor". Tragiskt, måste jag säga.

#6 - Erika 2010-06-22

Min son har både röda byxor och tröjor samt en rosa tröja, jag tvekade jäättte långe på om han skulle "få" ha det, eftersom han är grabb men han klär sig så snyggt i dessa färger och tänker fortsätta använda "tjej" färger och hittills har ingen sakt något.

Tack för en bra blogg!

#7 - Sophie 2010-06-22

Senast idag trodde en äldre dam att min Agnes var en pojke (Agnes passar så bra i blått, därför blir det ofta missförstånd...).

Jag bryr mig inte egentligen o det händer ofta att andra mammor i sandlådan tror att hon är en pojke o då brukar jag inte säga nåt. Men samtidigt tycker jag inte att det gör något OM jag berättar att det är en tjej. Speciellt inte om jag ska sitta med den där mamman ett tag i sandlådan. Känns konstigt att kalla på dottern vid namn när jag nyligen lät mamman tro att det var en pojke, som om jag ljög eller nåt. Haha. ;)

#8 - Evelina 2010-06-22

Jag tycker precis som du, VAD spelar det för roll om det är en tjej eller kille? Och VARFÖR skulle inte killar kunna ha rosa, eller tjejer bilmönster? Det är ju liksom bara färger och mönster :-)!

#9 - Trulsa 2010-06-23

Jag rättar folk när jag orkar, mår jag inte helt bra en dag så låter jag det bara bero eller låter dem upptäcka det längre fram i samtalet om det blir ett sådant, konstigt nog så tror en majoritet av folk man möter att mina två döttrar är pojkar och det trots att jag ibland klär dem i pinsamt uppenbart rosa kläder. (Och konstigt nog har jag inte köpt ett enda eget rosa plagg till dem, allt vi har som är rosa är sånt vi har fått och då har vi enormt mycket rosa kläder tycker jag)