Det brukar börja med att man trånande tittar på bilder på plagget. Man dagsdrömmer om när man skulle ha på sig plagget och kanske även hur man skulle kunna kombinera det med sina andra Mollysar. Man längtar efter att få känna på det, lukta på det och prova plagget. Men ibland är det obesvarad kärlek, när man inser att plagget inte alls passar eller om man inte alls har råd... och då får man sitt hjärta krossat och får försöka komma över och glömma...
Men när man äntligen får hem en efterlängtad Molly så är man som nykär. Man tänker bara på just det plagget och vill bara använda just det plagget. Nykär som man är så ser man bara det positiva och det underbara med Mollysen och man vill inte sluta prata om det underbara plagget (gärna med andra Molly-fans som förstår känslan).
Kärleken lämnar små love-notes som "You're perfect because you are not" eller "Letting my heart do the thinking" som gör att man blir helt varm i kroppen. Ibland så får man också fina blombuketter och rosor ;)
Men efter ett tag så växer kärleken sig stark och plagget blir en stark grund i garderoben eller så kanske den svalnar? När blindheten som stadiet av nykärheten har med sig har lagt sig så kanske man inser att plagget inte var så fantastiskt eller så känner man att detta är ett plagg som jag kommer kunna använda i många år och kommer alltid vara trogen (aldrig sälja det alltså).