Jag skäms inte för att vi har det bra. Nina bloggade idag om en artikel som Daniel Pernikliski har skrivit, som handlar om att han skäms över hur bra dom har det när det är så många som knappt har råd med mat.
Men jag är faktiskt stolt över att jag och sambon har båda pluggat i minst 5 år var på universitet och har skaffat oss välbetalda jobb. Är det något fel på att vara stolt över att man har kämpat och slitit för att sen kunna slippa oroa sig över pengabekymmer? Jag vet inte om det kanske är min amerikanska mentalitet som kommer fram lite grann (dom tycker ju alltid att man ska vara så stolt över sig själv) för det känns lite "svenskt" och "jante" att man aldrig får tycka eller skryta över att man har det bra och är duktig.
Det kommer alltid att finnas dom som har det både sämre och bättre än en själv. Men man lever i sin egen verklighet och kan inte hela tiden tänka på hur andra har det bättre/sämre. Jag tror på att man själv skapar sin egen lycka. Det är bara du själv som kan påverka ditt eget liv! Självklart finns det hemska, olyckliga omständigheter som kan inträffa som man inte kan påverka, men i det stora hela så tror jag på att det är man själv som bestämmer hur ens liv ska vara.
12 kommentar(er)
