En nyvaken bambi
Jaha, då skulle vi inte sova mer tyckte Leah! Då var det bara att lyda och gå upp! Så nu får hon ligga i babygymmet ett tag medans jag tar en kopp te och försöker vakna till liv!
Dom senaste veckorna när det har varit så här helvetesnätter så har jag ändå inte tyckt att det har varit så jobbigt. Så ni som inte har barn ska inte bli avskräckta! För jag njuter ändå av att ligga och gosa med barnen på natten. Det känns bra att springa upp mitt i natten om Zack ropar och är rädd, för jag vill finnas där för honom. Jag skulle kunna sitta uppe hela natten med honom utan att bli arg eller sur på honom, han behöver ju mig och jag njuter av att vara där för honom. Det känns bra.
Jag vet inte om det är på grund av allt cancer-skit jag har gått igenom som jag tänker att jag ändå har det ganska så bra när det är jobbigt och jag inte får sova nåt eller om det är att vi har bestämt oss för inga fler barn, så det är bäst att njuta av småbarnsåren medans man kan... för det är en underbar känsla att man kan ge ens barn trygghet och allt man behöver göra är att finnas där och krama om dom.