När min mamma var här så märkte man att det är ganska så stor skillnad på synen på barnuppfostran mellan våra generationer. Min mamma berömmer gärna Zack när han äter och säger att han är så duktig som äter så mycket och att han måste äta mycket för att växa upp och bli en stor pojke. Detta något han inte är van vid att höra så han brukar bli lite förvirrad när han hör detta. Annars så är hon jättebra med barnen med ibland dyker det upp lite konstiga kommentarer :)
En kompis till mig berättade att hennes mamma (som också är 40-talist) är likadan. Hennes mamma brukar säga till henne att hon ska låta sonen ligga och skrika en stund, det är bra, då får han starka lungor. Tänk om man sa så idag?