Läkarbesöket på Radiumhemmet gick strålande (hihi.. nu var jag väl liiite rolig i allfall?)!
Överläkaren som vi träffade var super-dupertrevlig (helt klart trevligast jag träffat hittills) och skojade om Judas-getter och att folk kunde tro att jag var en rysk spion... haha. Men han var också mycket saklig och berättade utförligt om allt, så för en gångs skull så hade vi inga frågor!
Leah charmade alla, speciellt den trevliga överläkaren som hon skrattade och log massor åt. :)
Överläkaren skrev ut min högre dos av Levaxin, så nu behöver jag inte ta 3 tabletter utan kan bara ta en. Skönt att det inte blev något tjafs om det (som det blev med förra läkaren). Så nu ska jag ta 200 mg, istället för 150 + 25 + 25 som jag har tagit.
Eftersom min tumör var pytteliten så kunde jag få skjuta på strålbehandlingen. Vi preliminärbokade det till första helgen i december, så då måste jag få Leah att sluta amma tills dess!!! Tror ni att det är möjligt?!?!
Strålbehandlingen går till så att på onsdagen den veckan så får jag åka in och ta blodprover, på torsdagen så får jag två injektioner med extra thyrogen (sköldkörtelhormon) och sen på fredagen så blir jag inlagd och får då ta en eller två kaplsar som ger en lokal strålbehandling.
Sen är jag inlagd över helgen. Eftersom min tumör var så pytteliten så kommer jag nog inte få så hög dos av det radioaktivaämnet. Läkaren trodde att jag redan kunde åka hem på måndag och att det inte skulle vara några problem att vara i närheten av barnen, det behövs nog ingen veckas restriktion som jag tidigare har hört! Så skönt!! Men kemisterna mäter ens kropp för att se hur mycket man strålar, innan man åker hem.
Jag måste få ett intyg sen inför vår resa, för att dom nya känsliga stråldetektorer som finns på flygplatser kan ge utslag... det var därför läkaren sa att annars kunde dom tro att jag var en rysk spion som försökte smuggla något radioaktivt... ;)
5 kommentar(er)
