Imorse var det värst dagislämningen hittills (jag skriver hittills för det känns som om det faktiskt kan bli värre). Här hemma så gick det knappt att få på Zack kläderna. Det har aldrig hänt förut. Han älskar sina skor, sin jacka och sina mössa. Han älskar att gå ut. Framför allt så älskar han dagis. Han har tjatat om dagis på helgerna till och med. Men idag lät visan:
- Dagis nej!
Efter brottningsmatchen (att få på honom kläderna och i vagnen) så verkade allt okej på väg till dagis. Men när vi kommer till gården (barnen är ute och leker) så vill han inte gå ur vagnen. Jag försöker med att han kan sitta i mitt knä en stund. Nej, han vill inte. Jag försöker lyfta ur honom ur vagnen men han blir så där slapp i hela kroppen som barn blir när dom inte vill och håller nästan på att välta hela vagnen med Leah i. Till slut får jag ur honom ur vagnen och sitter med honom i knät ett tag.
En av fröknarna säger:
- Det kommer alltid ett bakslag.
Hon menade att vi hade haft en sån lätt inskolning och första året var en dröm. Men det kommer alltid ett bakslag. Måste det det? Måste det alltid komma ett bakslag? För det känns nämligen som om det här är mitt fel. Jag har inte tänkt mig för. Jag har inte valt mina ord noggrannt. För imorse så hörde jag det:
- Zack hemma mamma bebis
Jag, min dummer har ju sagt "nu går mamma och lillasyster hem" när jag har lämnat på dagis. Hur smart var det? Varför tänker jag mig inte för? Det är klart att han känner sig övergiven. Varför ska mamma och lillasyster gå hem men inte han? Men jag tänkte mig inte för. Mycket dumt.
Så nu blir det att kämpa ett tag. Men det verkar som om det hela tiden är en kamp med Zack nu för tiden. Det är väl det här dom kallar "the terrible twos". Igår kväll brottades vi i sängen när det var läggdags. Han som alltid har somnat så snällt. Det var bara att säga "godnatt godnatt" och han vinkade så glatt tillbaka och så var det bara att stänga dörren. Nej, nu är det spring upp ur sängen och skrik och gråt. Jag känner knappt igen min son.
Att det alltid måste bli en kamp. Men det är klart. Han testar. Så därför får man inte ge upp. Men det gäller väl att välja sina strider och dagis och läggdags är väl två strider han inte borde vinna.