bambi

...han tycker att jag redan bestämmer så mycket som det är....

Haha, underbart, det där hade kunnat vara min sambo som sa så!



Vi har pratat om att gifta oss, och jag tänker då inte byta namn! (har ett urbra, kort och ovanligt efternamn) Och han tycker att det skall synas på namnen att vi är en familj, så ja, han tar då mitt. Fast han ska nog i så fall även behålla sitt -son namn... Bara-för-att... :-P

Jag och maken gjorde likadant, vi ville starta vår familj med helt nytt efternamn :-)

Det är ganska logiskt egentligen att den nya familjekonstellationen byter till ett helt nytt namn som man har tillsammans. Urgammalt och omodernt verkar det vara att byta till makens. Själv behöll jag mitt namn när vi gifte oss medan barnen fick mannens. Det kändes inte helt OK. Hur vi skulle ha löst de slutligen får vi aldrig veta, eftersom vi senare skilde oss.



Att välja nytt efternamn verkar svårt. Lycka till!



Kram



/Åsa

Jag och pojkvännen gifter oss på lördag (!) och jag kommer att ta hans efternamn, mitt kommer inte att finnas med någonstans efter det.

Jag tog min mans efternamn när vi gifte oss, helt enkelt för att det är både finare och betydligt mer ovanligt. Och vi ville absolut ha samma efternamn hela familjen. Hade det varit tvärtom hade vi tagit mitt. Ser absolut inget gammalt och omodernt med det, det är isåfall anledningen till valet som kan vara förlegat. Jag tycker att väldigt många nya efternamn låter så konstruerade och nästintill komiska, särskilt de med märkliga stavningar och extrabokstäver där det inte behövs. Hoppas att ni hittar nåt som ni båda gillar, ofta kan man ju hitta fina namn längre bak i släktleden också.

Vi valde min mormors gamla flicknamn när vi gifte oss betydligt ovanligare och finare än våra sson-namn.

Hur kan det vara så att du bestämmer mest när du är så genusmedveten i en masa andra saker. Borde du inte försöka ha det jämlikt hemma?



/Mia

Jag längtade tills den dagen jag fann någon att gifta mig med så bag blev kvitt mitt efternamn ( inte bara därför men men :-)

Vad händer då?

Jo, jag träffar en manne som varit gift och fortfarande var sin förra frus efternamn. Sitt eget gamla ville han inte ha eftersom familjen tagit avstånd från hans far.

Jag fick ju inte ta hans förra frus efternamn så här sitter jag än idag med mitt gamla efternamn men nu har jag liksom äntligen försonats med tanken att heta så "för alltid".

Barnen har fått bådas efternamn eftersom de är bådas barn kan man säga haha

Mia: det är ju vad han tycker, sen håller inte jag med. Kvinnor som uttrycker en stark vilja och är med och bestämmer upplevs som bossiga och bestämma mycket (även om det inte är så) eftersom kvinnor inte "ska" bestämma så kan det upplevas så omedvetet. Sen är det svårt att mäta en sån sak som vem som bestämmer mest men vi strävar efter jämlikhet i alla avseenden.

Jag var glad att ta makens efternamn eftersom jag tyckte mitt gamla var bökigt och svårstavat. Gillar mitt nya efternamn massor så det var ett lätt val. Hade jag haft det finaste efternamnet hoppas jag att vi hade tagit det...Gillar att alla i familjen har samma efternamn och dubbla efternamn känns bara bökigt... Lycka till med att hitta ett fint efternamn!

vad har barnen för efternamn?

Fredrik heter inte samma som mig och E, och vi har varit gifta i 3 år haha!

Här blidde det faktiskt att Jonas tog mitt efternamn:D

Jag ville helst inte heta det han hade, så han sa att det gjorde inte något att han tog mitt :D



Många som reagerar på att mannen tog frugans namn.. =)

Jag och våra tre barn har "mitt" efternamn och sambon har "sitt".

Om vi gifter oss vill jag behålla mitt eftersom det är snyggare ha ha.

och sambon har ett son efternamn och det vill inte jag ha.

Jag är helt inställd på att ta min mans efternamn. Eller att han tar mitt, spelar egentligen ingen roll. Men det skänker samhörighet tycker jag..

Vi tog nytt efternamn när vi gifte oss. Skapade ett eget av första bokstäverna i våra namn och våra föräldrars namn. =)