Jag ringde till tre vänner direkt efter det där plusset och Linda var en av dom. Hon mindes att jag var så nervös och jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. Men när chocken hade lagt sig så kände vi mestadels lycka och en aningens nervositet. Det är verkligen en skrämmande känsla när man förstår att man faktiskt är med barn.
Vi berättade det faktiskt för svärföräldrarna då under julhelgen under en middag. Och känslan av att en litet liv växte i mig var obeskrivlig.
Nu ska vi snart åka till svärföräldrarna över julen igen, som vi alltid har gjort (i 9 år nu!) med våra två små mirakel. Tänk va mycket som har hänt på fyra år!
Och nio månader senare tittade en liten Zack ut