Jag har alltid varit tvärtom, har det alltid jobbigt om det är för varmt och tycker det är himla tråkigt att ligga och sola, dessutom blir jag ändå aldrig brun
Jag är likadan. Är jag inte ute på en solig dag så får jag ångest. Persienner vill jag helst inte använda. Varför stänga ute solen när det är så ljust och härligt i hemmet? Visst med undantag när man vill se på teven dock.
Men jag går inte ut och solar däremot, är för känslig för solen och kan bli röd som en kräfta. Jag håller mig i skuggan.
Jag uppskattar solen o ljuset men sällan värmen, dvs om det kryper upp mot sisådär 30 grader. Då stannar jag oxå inne faktiskt. Utan dåligt samvete. :)
Känner igen det där med dåligt samvete om man är inne och solen skiner... till och med min 4 åring säger att "vi måste gå ut innan solen försvinner". ;) Älskar att ligga och sola, härligt att få lite färg men det bästa är ju att ligga där och bli varm och bara njuta... måste ju ladda inför den långa vintern sen tänker jag hehe.
Jag har aldrig kunnat sola då jag har så känslig hy. Blir röd som en kräfta, det är smärtsamt och sedan flagnar det bort. Håller mig helst i skuggan även här i Sverige, men är väldigt gärna utomhus och gör saker. Känner igen det där med dåligt samvete om man sitter inne en fin solig dag :-S