bambi

Zacks stora förändring under resan


Den största förändringen som har skett med Zack under resan är att han har blivit oerhört social. Nästan lite för social. Han springer fram till främlingar och sträcker upp armarna eller kramar om deras ben (något han aldrig skulle ha gjort innan vi reste). Dom måste tro att han är ett kärlekstörstande barn som aldrig får en kram från sina föräldrar... haha...

Men han gillar uppmärksamheten han får här, speciellt eftersom han har märkt att han får presenter och godis (inte så bra egentligen). Sen så älskar han att bli buren och vi vill inte bära runt på en 2½-åring (och speciellt inte när vi redan har någon som vi måste bära på), medans främlingar gärna tar upp honom och bär runt på honom (vilket han har lärt sig att dom gör om han sträcker upp armarna mot dom).

Men han tar och kontakt och pratar med dom som ligger bredvid oss på stranden eller vid poolen. Sånt som han inte gjorde förut och det känns kul för han var nästan lite blyg förut  :)
#1 - Andrea

ja det märkte jag på lucian också, fast han var bara ett när vi var där, nästan lite distanslös. men det gick över hehe.

Det där med godis i sånt har vi hamnat i nån ond cirkel med lucian också, han har haft blygperioder med sin pappa och med min bror och då är de locka med godis och salta pinnar så kommer han direkt. hoppas inte nån childmolestor försöker locka på honom, för den fällan går han ju i direkt..

#2 - Mia

Sen när är det fel att vara blyg?

#3 - Jenny i Dalby (mamma till tre)

Mia, ser inte att det någonstans står att det är fel att vara blyg, men det kan ju faktiskt vara väldigt jobbigt och hämmande för den som är det, särskilt när man blir lite äldre. Inte fel att uppmuntra någon att ta för sig lite mer, tycker jag. Är någon blyg får man självklart stötta honom/henne i det.

#4 - BAMBI - föräldraledig i Thailand

Mia Det är väl alltid bättre att kunna knyta kontakt med människor? Men jag var själv extremt blyg som liten och jag vet hur begränsande det kan vara (speciellt i skolan).

#5 - Anna

I många kulturer är din sons beteende helt ok och accepterat, tyvärr inte i Sverige. När jag fick barn blev jag chockad över hur oväliga många är mot barn. Mitt ena barn är lika social, men omgivningens reaktioner var ofta negativ