bambi

The proposal
Efter en si så där 5 år tillsammans så började jag undra om maken inte skulle fria till mig någon gång. Skulle vi inte ta och gifta oss? Vi flyttade ju ihop efter 9 månader tillsammans.... när skulle vi ta nästa steg? Så jag sa till honom att jag jättegärna ville gifta mig med honom och jag visste att jag ville tillbringa resten av mitt liv tillsammans med honom och när han var helt säker på att han kände likdant så kunde han ju fria...

Vi åkte på en jättemysig Medelhavskryssning det året och då tänkte jag "nu friar han väl!"... men nej, det gjorde han inte. Jag blev ganska besviken och kände att han aldrig skulle fria.

Sen i juli det året så hade vi bokat in att åka till Göteborg. Göteborg har alltid varit lite speciellt för oss eftersom det var där IRC-festen (som jag berättade om i förra inlägget) var och alltså där vi träffades på riktigt för första gången. Så vi åker då och då till Göteborg och det gjorde vi en helg i juli 2007 och det var där, i restaurangen Heaven 23 (som ligger på 23:e våningen i Gothia Towers) som han friade till mig.

Jag blev verkligen helt överraskad. Då hade han varit och köpt en ring till mig i smyg och han var väldigt nervös. Vilket jag tyckte var lite konstigt... han borde ha vetat mitt svar redan, tyckte jag  :)

Det första jag sa när han frågade var "Menar du verkligen det??"... hihi.. kanske inte så romantiskt  ;)


Planerna var att gifta sig inom ett år.
Men så började vi också känna oss redo att skaffa barn, eftersom vi kände att vi verkligen hade bestämt oss för att vara tillsammans resten av våra liv så kunde vi även ta det stora steget och skaffa barn tillsammans. Vi visste inte hur lätt/svårt det skulle bli att bli gravida så vi fortsatta med planerna att gifta oss inom ett år (även då tänkte vi gifta oss i Thailand) men så blev jag snabbt gravid (på andra "försöket") så vi sköt på planerna.... ända tills nu!
#1 - Jenny i Dalby (mamma till tre)

Den som väntar på nåt gott....:-) Men varför friade inte du?



Jättefina bilder på er båda!

#2 - BAMBI

Jenny För att jag ville vara säker på att han verkligen ville gifta sig med mig och inte att han svarade ja för att han kände sig tvungen. Sen så älskar jag överraskningar... så jag ville gärna få en liten överraskning också :)

#3 - Mio

Vilka härliga historier man läser här:)

#4 - Sussi

Hej



Det var väl romantiskt, han väntade på den spec stunden :):)

Så vackert foto på er!!!!



Klart att det är mannen som ska ställa den viktigaste frågan och spec på knä. :)



Lycka till och njut av varandra.

tack för att du delade med dig. Nu ska jag gå och ge gubben en spark i ändan för att han inte gjorde likadant. Han är inte lika romantisk som din man är. Men han är bara min spec ponke. :):)



Ha de så bra

Kram

Sussi

#5 - Malin

Men du som propagerar så mycket för likhet mellan könen och genusfrågor hade väl kunnat fråga själv :)



Att vänta på mannen är väldigt konservativt tycker jag. Ett av livets viktigaste beslut borde väl fattas gemensamt? Självklart gör alla som de vill och det är absolut ingen kritik men jag blev faktiskt lite förvånad. Först hinta sedan vänta...



Verkar som om många, framförallt tjejer blir väldigt traditionsbunda i just den här grejen. Vi bestämde tillsammans, romantiskt det med!



Jag är i alla fall glad för er skull och det ser himla härligt ut!