Cissi om Olikheter mellan syskonen:
hej du! Det är nog en fas, zacks nyfunna trots. En fråga till dig: känner du aldrig att det blir mycket om barnen i bloggen? Hur de är, vad de säger osv? Integritetsmässigt menar jag... Jag vet inte, jag har också bilder och text om min lilla hos mig så jag gör inte annorlunda, men jag vet att min stora son skulle döööö om han visste att det fanns en massa bebisbilder och texter om hans person och ageranden för allmän beskådning. Hur ser du på det?
Svar: Jag har först och främst utgått från mig själv. Att jag skulle tycka att det hade varit jätteroligt om min mamma hade bloggat när jag var liten och jag kunde gå tillbaka och kika på bilder och läsa om exakt vad jag gjorde om dagarna. Nu är min mamma snarare tvärtom och har knappt berättat något alls om min uppväxt så det är kanske därför jag känner så?
Vi pratade även med vår BVC-sköterska om detta då vi frågade henne om vi fick ta kort på henne när hon gav Zack en spruta (för länge sen) och då berättade hon om hur hennes tonårsson brukar ta fram gamla bebisbilder på sig själv och visa tjejer han har över och dom tycker han var såååå söt..osv. Hon pratade också om att dessa barn kommer ju ha vuxit upp med internet och vet inget annat. Det är väldigt vanligt att folk lägger ut bilder på sina barn och vänner, så det kommer inte vara något ovanligt eller utstickande.
Däremot så har jag slutat att lägga ut bilder på Facebook eftersom dom får rättigheter över bilderna och det känns riktigt läskigt. Jag kan ändå radera bloggen eller bilder från bloggen, men Facebook kan göra vad dom vill om jag lägger upp bilder där - galet!
Sen så blir det extra mycket om barnen nu när jag är hemma med dom och umgås så mycket med dom. Ju äldre dom blir desto mindre kommer dom nog att synas på bloggen, vilket man brukar märka på föräldrabloggar med lite större barn. Eftersom det är min blogg så blir det att jag berättar om mitt liv och just nu handlar mitt liv mycket om barnen så blir det mycket sånt i bloggen. Jag tycker också att det är underbart att kunna diskutera frågor rörande barnuppfostran med er läsare (som besitter så mycket kunskap och erfarenhet), men också att ni kan få stöd och tips av mig. Alla barn följer ändå en utvecklingskurva så det är nog inte något som jag skriver här på bloggen som är extremt konstigt eller ovanligt som jag tycker att barnen behöver skämmas för i framtiden (utan snarare kan se om deras egna barn agerar likadant som dom sen).