bambi

Jag ger några småmynt ibland, men om jag hinner brukar jag kila in i någon butik i närheten och köpa en macka och en dricka och ge istället för pengar, för då vet jag att den hemlösa fått något nyttigt och gott...

Eftersom jag bor i en liten stad synd inte våra hemlösa på samma sätt som i de större städerna. Men de gånger jag varit i Stockholm har jag blivit så ledsen av alla hemlösa att jag gett pengar. Skitsamma vad de går till, kan jag göra deras liv lite bättre för en stund är det värt det. Dessutom tror jag inte att min tjugolapp räcker långt om det är heroin de vill åt.

Vilket bra boktips! Måste läsa den tror jag.

Jag har aldrig mött en hemlös (vad jag vet), åtminstone inte någon som bett mig om pengar. Jag tänker att om jag skulle springa på någon som bad mig om pengar så skulle jag nog hellre fråga om personen ville ha en smörgås istället (eller något) och köpa det till denne. Eller är det en dum tanke?

Jo jag brukar ge. Men här på Gotland ser vi inte många. Men jag brukar alltid köpa Situation Stockholm som också säljs här. Och det är lustigt sällan träffar jag på så trevliga människor som de som säljer den tidningen.

Jag har aldrig gett pengar till en hemlös, dels för att jag aldrig har lösa pengar på mig och dels för att jag vet vad de i de flesta fall går till. De gånger en hemlös har bett om pengar till mat så har jag istället gått och köpt mat åt honom/henne.

Jag köper mer än gärna situation stockholm av hemlösa när jag får tillfälle. Man liksom ger och tar, som resten av samhället ska fungera, tycker jag.



Jag önskar att politiker skulle satsa mer på missbruk och hemlösa, men där kan jag ju inte annat än att lägga min röst på det parti som b la förespråkar och vill satsa mer på det.

Jag skulle vilja våga gå och handla en kasse med mat till den hemlöse. Har inte vågat göra det ännu, däremot har jag gjort det till vänner och bekanta som plötsligt står utan pengar. Mat känns inte lika provocerande att ta emot som tex. en penninggåva har jag förstått det som, men hur det känns vet jag inte.

jag brukar undvika att ge pengar eftersom jag inte vet vad de kommer att gå till, men när någon kommer och frågar om några slantar till mat brukar jag lämna en rikskupong istället, det går ju inte att köpa annat än mat med dem.. det har alltid blivit uppskattat!

jag brukar undvika att ge pengar eftersom jag inte vet vad de kommer att gå till, men när någon kommer och frågar om några slantar till mat brukar jag lämna en rikskupong istället, det går ju inte att köpa annat än mat med dem.. det har alltid blivit uppskattat!

Har jag pengar löst brukar jag ge till nåt mål mat, när jag var och hälsade på min släkting i sthlm så köpte jag ett 7dagars pass (heter det så?) till t-t-banan men jag stannade i bara 4 dagar, precis innan jag skulle slänga det så såg jag en hemlös man och gick och gav honom det, jag vet inte om han fixar det via plankning eller så vanligtvis, men glad blev han iallafall :)

Här nere i Skåne heter tidningen som en del hemlösa säljer "Aluma", och den brukar jag köpa varje gång det finns ett nytt nummer ute. Då brukar jag också ge lite extra, särskilt till vissa säljare som jag träffar ofta. Tycker att det känns bättre att stödja de som verkligen förösker göra något än de som enbart tigger. Mat har jag dock gett bort några gånger, med blandade reaktioner. Det är tydligt att pengar är mer eftertraktat. Ger däremot ofta pengar till personer som spelar eller på andra sätt försöker få ihop lite.

För ett tag sen, när jag varit på sista träffen med klassen på distansutbildningen jag gick, så skulle jag byta tåg i Stockholm.

Just den dagen var tågen väldigt försenade, så mitt tåg hade blivit inställt, och jag fick vänta i ca 2 timmar på att mitt tåg till Örebro skulle komma.

På SJ fick jag ett presentkort, där jag kunde köpa mat på något av stationens restauranger. Hade nyss ätit mat och kände att jag inte hade någon nytta av mitt lilla presentkort. Så jag gick ut till spåren och skulle vänta på mitt tåg. Möter en hemlös som står och säljer Situation Stockholm. Vi blir stående en stund och pratar, himla trevlig var han. När jag gick så köpte jag med mig en tidning och han fick mitt lilla presentkort, så han kunde gå och köpa sig lite mat.

Jag har arbetat med hemlösa, och kan berätta hur jag tänker.

Vill du hjälpa till, ge inte pengar till folk som tigger

utan stöd istället tidiningar som situation sthlm, FAKTUM osv, arbeta ideellt på frivilligorganisationer, nattvandra, skänk pengar eller kläder till organisationer, rösta rött.

Att regelbundet ge folk kontanter är lite som att sätta plåster på infekterade sår, det gör att människan kan vänta ytterligare en dag med att göra en förändring i sitt liv.



Ge inte mat till folk utan att isf fråga vad de vill äta.

En kasse mat som någon ovan föreslår vågar jag mig på att säga är ett stort tankefel och det är stor risk att du får den kastad i ansiktet. Människor som är hemlösa är till stor del antingen missbrukare eller psykiskt sjuka och missbrukare. Många har extremt dålig matlust. Ett paket cigg är isf en bättre gåva, hur skevt det än låter.

Det är en skam att vi har hemlösa i Sverige. Vi har råd att se till att alla har tak över huvudet.

Jag köper de hemlösas tidning "Aluma" här varje månad. Brukar tänka att jag, trots att jag är student, kan gå på stan och impulsshoppa för flera hundra kronor då rimligtvis också borde kunna avvara 40 kr för en tidning. En tidning som faktiskt hjälper någon annan till att få en mening och ett drägligare liv.



För vad är egentligen 40 kronor? I mitt fall kanske de är de där örhängena inne på HM som jag inte ens visste att jag behövde förrän jag såg dem.

brukar ge de småslantar jag har när jag är på platser där man ser och märker vilka som är hemlösa och tigger eller vad man nu ska säga. Pengarna gör liten skillnad för mig men stor för dom oavsett vad de går till...

Jag köper alltid Situation Stockholm från samma man och ger honom alltid 100:- för tidningen.



Ibland ger jag även pengar till hemlösa på t-banan och så vidare.

En tidig morgon för inte så länge sedan, skulle jag in på 7/11 efter att ha avverkat ett nattpass, då en, vad jag förmodar, hemlös man frågade om jag hade lite pengar över till kaffe.

Då jag som vanligt inte hade några mynt på mig så svarade jag "nej, tyvärr". Den här mannen såg sliten ut och hade en väldigt ljus röst, nästan som ett barn.

Väl inne slog det mig att jag ju faktiskt kunde köpa en kaffe där åt honom, då visste jag ju dessutom vad pengarna gick till.

Glädjen i hans ögon var helt oslagbar. Han sken upp som en sol och blev verkligen, vad jag uppfattade det som, genuint glad! Det var fint, att kunna köpa något så litet, en kall morgon, och göra någon så fantastiskt glad, samtidigt som jag visste att även om resten av pengarna han tiggde in under dagen kanske gick till ett missbruk, så gick åtminstone mina pengar till en varm kopp kaffe!

Jag är också väldigt delad i den frågan. Stockholm är ju känt för att ha sina "ligor" som sitter runt om i Stockholm och tigger pengar. Dom är ju inte hemlösa "på riktigt". Jag tycker väldigt illa om det och ger därför ingenting om jag misstänker att det bara är bedrägeri. Men ser jag att en människa faktiskt är hemlös (syns ganska väl) så brukar jag vara en artig flicka (kvinna) och ge en slant, en bit smörgås eller något sådant. Ibland ser man folk leta pantburkar och flaskor och då brukar jag ge min halvuppdruckna flaska istället för att ta hem den :)



Jag tycker personligen att det är bättre att ge ex mat istället för pengar. Då vet man att det faktiskt går till något annat än ex alkohol och droger.