Zack har varit extremt duktig på att inte klia. Eftersom jag nyss själv var i samma situation så vet jag hur det känns och jag kliade en hel del på kopporna (men inte så hårt så att det gick hål, så jag har inga ärr efter dom). Han har inte heller gnällt mycket, bara lite lite om att det har kliat i huvudet. Men jag känner verkligen med honom och tänker tillbaka till hur det var när jag hade det.
Men det är nog värre för oss. Vi tycker så synd om honom när vi ser alla sår och röda prickar, för dom är rätt så många nu. Zack tyckte vi skulle räkna dom igår (han älskar att räkna saker), men jag gav upp efter 27 på armen.