Vi fortsätter att ge honom paprika...



Det här med barn som är kinkiga med maten verkar vara något som dom flesta föräldrarna känner igen... i allafall när dom har blivit ett par år gamla. Zack åt alltid allt när han var mindre men nu är han väldigt petig med vad han äter och inte äter (Leah äter fortfarande ALLT).

Som förälder så kan man ha lite olika strategier när det gäller maten som ogillas. Vissa tjatar, vissa tvingar dom att i allafall smaka och vissa lagar bara sånt som man vet att barnet äter. Jag vet inte vilket sätt som är bäst men jag tror inte på det sistnämnda.

För så gjorde nämligen min mamma med mig. Jag fick äta det som jag gillade. Ibland lagade hon extra mat till mig. Detta resulterade i att när jag var tonåring så åt jag inte kokt potatis, tomater, paprika, potatisgratäng, lök, oliver, fisk, mm mm. Listan kan göras lång. Jag har sedan fått lära mig att äta en del av dessa saker och idag älskar jag potatisgratäng och oliver men det var riktigt jobbigt ett tag, t.ex. när man fick äta middag hos kompisar och man inte gillade maten. Och det är fortfarande jobbigt att inte kunna njuta av fisk, skaldjur och champinjoner men hur mycket jag än försöker så kan jag inte tycka att det är gott!

Så, hur gör vi nu med en kinkig 3½-åring här hemma? Jo, vi fortsätter att erbjuda honom allt. Samma mat som vi äter, äter barnen. Vi lägger alltid upp allt som erbjuds på deras tallrik. Vi vill utgå ifrån att dom kommer vilja äta allt. Men jag brukar ibland "tjata" lite om att han ska smaka i allafall... utan föga resultat. För jag skulle aldrig tvinga honom.

Hur gör ni med era barn som är kinkiga med maten?

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Kommentarer
tindra
2012-04-25 @ 19:34:47 Blogg: http://tindraohara.blogg.se/

Matteus är allätara,han äter allt men han gillar verkligen inte paprika el lök! Jag brukar köra lök på rivjärn till maten som ska lagas men paprika är han extra petig med,...Filip äter allt!

Sigrid
2012-04-25 @ 19:44:08 Blogg: http://sigrida.blogg.se/

Min mamma gjorde samma med mig och jag har varit jättepetig med maten.. Vilket handikapp det är! De sista 5 åren har jag utökat min tycka-om-matrepertoar med minst 100%, antagligen mer. Det jag tycker allra bäst om är i de flesta fall sånt jag inte tagit i min mun tidigare! Lax går inte, jag provar ett par gånger varje år men får kväljningar av det, tyvärr kan jag tänka mig att det kommer att bestå..

Lilla Mysan
2012-04-25 @ 19:52:33 Blogg: http://lillamysan.se

Vi gör likadant; vi erbjuder kråkan allt vi äter och äter hon så äter hon, äter hon inte får hon stå ut med att vara hungrig till kvällsmålet. Klart att jag tjatar att hon ska smaka ibland, ibland smakar hon och ibland inte. För det mesta tycker hon faktiskt att det är gott när hon väl smakar. Men inte broccoli eller andra grönsaker än majs och ärtor.

Agnieszka-2barnsmorsan
2012-04-25 @ 19:53:34 Blogg: http://agnieszka.blogg.se/

Mina barn äter det som alla andra äter, sen att dem inte tycker om allt är en annan femma, men jag skulle aldrig ställa mig och göra annan mat till barnen. Däremot lagar jag inte mat som jag vet att barnen absolut inte äter, typ blodpudding (det äter iaf ingen annan i familjen heller).



kram

spiderchick
2012-04-25 @ 20:11:19 Blogg: http://spiderchick.nu

Samma som ni. Lillen får äta det vi äter, såvida vi inte äter ngn superkonstig ultrakomplicerad vuxenmat, men det händer sällan hehe. Lagar aldrig ngn annan mat om lillen inte skulle vilja äta det som bjuds. Är han hungrig så vet jag att han äter det som finns på tallriken oavsett :-)

Anonym
2012-04-25 @ 20:26:10

Min äldsta är fyra och äter allt, tycker det är jättegott. Tvååringen har avskytt mat från första smakportionen, och har sista året enbart ätit raggmunkar och potatisbullar som lunch/middag, till det mycket frukt och barngröt till kvällen. Han växer och mår bra. Vi tvingar inte honom att äta något, däremot är han välkommen att smaka det som ställs fram av vår mat. Jag tror han kommer äta mat en dag, han med! Tvång skulle nog bara skada hans tillit, tror jag.

Jennie
2012-04-25 @ 20:32:22

Jag håller på att utbilda mig till förskollärare och det viktigaste jag kommer att ta med mig från min barndom när jag börjar jobba är: Tvinga ALDRIG ett barn att äta något som de inte gillar. Det klart att de kan smaka ett par gånger, men jag tror inte på att det måste ta ett antal gånger innan man gillar maten.



Två av mina olika dagmammor tvingade mig att äta saker jag inte ville och än idag äter jag inte mörkt bröd, banan, jordgubbsglass, apelsinsaft, pyttipanna, grynkorv, jordgubbskräm och ost (förutom billinge, hushåll, gouda och andra ostar av samma milda typ.) För att ta några exempel.

Detta resulterade även i att jag hos min goaste dagmamma alltid tog för mycket mat, eftersom det någonstans satt i huvudet att jag kanske måste äta något äckligt nästa gång.



Och för att inte tala om känslan av att inte bli lyssnad på när man gång på gång sa att man inte gillar maten men ändå blir tjatad på att prova och smaka och testa. Känslan av utanförskap när den ena dagmamman ofta bara köpte bananer, även fast jag inte gillade det. Detta är alltså saker jag upplevde mellan 3 - 7 års ålder.

Jennie
2012-04-25 @ 20:32:39

Jag håller på att utbilda mig till förskollärare och det viktigaste jag kommer att ta med mig från min barndom när jag börjar jobba är: Tvinga ALDRIG ett barn att äta något som de inte gillar. Det klart att de kan smaka ett par gånger, men jag tror inte på att det måste ta ett antal gånger innan man gillar maten.



Två av mina olika dagmammor tvingade mig att äta saker jag inte ville och än idag äter jag inte mörkt bröd, banan, jordgubbsglass, apelsinsaft, pyttipanna, grynkorv, jordgubbskräm och ost (förutom billinge, hushåll, gouda och andra ostar av samma milda typ.) För att ta några exempel.

Detta resulterade även i att jag hos min goaste dagmamma alltid tog för mycket mat, eftersom det någonstans satt i huvudet att jag kanske måste äta något äckligt nästa gång.



Och för att inte tala om känslan av att inte bli lyssnad på när man gång på gång sa att man inte gillar maten men ändå blir tjatad på att prova och smaka och testa. Känslan av utanförskap när den ena dagmamman ofta bara köpte bananer, även fast jag inte gillade det. Detta är alltså saker jag upplevde mellan 3 - 7 års ålder.

Petra
2012-04-25 @ 20:52:52 Blogg: http://zupermamman.blogg.se/

Hej

Vi gör ingen grej av maten. Här hemma äter alla samma mat. Har aldrig lagat speciell "barnmat" som jag vet vissa gör. Tror inte heller alls på de. Nej här serveras en maträtt & den äter vi. Sen kanske man inte gillar allt på tallriken alltid, men smaka de gör man iaf. Funkar bra.

kramar

åsa
2012-04-25 @ 21:49:23 Blogg: http://vardagsliv.ratata.fi/

Pojken får nog samma mat på tallriken som vi andra, men ibland känns det lite onödigt då största delen går rakt i soporna. Han är väldigt selektiv och skulle kunna leva bara på makaroni.

Life of Lisa
2012-04-25 @ 21:52:46 Blogg: http://stellabystardust.wordpress.com

Tror du verkligen att du hade gillat maten mer nu om du tvingats äta det..?

Alltså bara ren nyfikenhet.

Jag är emot både att laga helt eget men också emot att tvinga om de inte vill ha (vilket du inte heller säger dock).

Vår 3,5-åring är superpetig och jobbig med maten. Vi jobbar på att hon måste smaka och att maten hon inte vill ha måste ligga kvar på tallriken, men hon får välja om hon äter eller inte. Och så försöker jag smyga in saker hon säger sig inte gilla genom att laga det på nytt sätt.

Fast visst blir det mycket barn-mat också.

Lillebror äter allt - än så länge... (men det har storasyster aldrig gjort så därför har jag högre hopp om honom vad gäller att gilla mat :))

Rita
2012-04-25 @ 22:50:42

Vi har nästan "tvingat" våra barn att smaka på all mat som bjuds, om det så bara är en mikroskopiskt liten bit. Vill man inte ha efter att ha smakat så behöver man absolut inte äta mer just den måltiden. Sen upprepas mönstret nästa gång. :) Det har funkat jättebra och vi har aldrig lagat nån annorlunda mat enbart till barnen! Vår 8-åring är väldigt kinkig med maten och hatar allt vad grönsaker heter, men hon vet att så länge det ligger en liten mikroskopisk grönsaksbit på hennes tallrik så är jag nöjd. 6-åringen däremot älskar alla slags grönsaker och är väldigt nyfiken på all ny mat och smakar på allt utan att man behöver säga till. Tänk så olika syskon kan vara!

VästeråsAnna
2012-04-26 @ 01:51:46 Blogg: http://hallonosvek.blogg.se/

Det låter som att det ni just gör är bäst. Att erbjuda det som finns är nog bättre än att inte göra det. Min låtsas pappa tryckte ner stekt potatis i min hals när jag var liten, vilket resulterade i att jag kräktes en hel del. Idag kan jag inte ens känna lukten av potatis utan att må riktigt illa.. Så det ni gör låter super :)

En pojkmammas vardag - Livet på torpet
2012-04-26 @ 07:52:58 Blogg: http://edvinsmamma.wordpress.com

Vi har samma problem här hemma med 5-åringen. Om han fick bestämma skulle han leva på korv och köttbullar.



Oftast försöker jag planera in mat si veckomatsedeln som jag vet att han tycker om. Sen kan man ju "luras" lite. Förut blåvägrade han lax och rödspätta. Men när vi säger att det är fiskpinnar så äter han med god aptit !!



Och om det är en maträtt som han bestämt för att inte äta så måste han äta minst tre tuggor. Oftast slinker det ner en massa till sen ;)

Jullan
2012-04-26 @ 07:57:34

vi lagar inte annan mat till våra barn, de får äta det som bjuds. En barnet äter bara korven och den andra äter bara pastan.

De måste alltid smaka det som bjuds om så bara en liten, liten bit. De äter verkligen inte mycket hemma.

Det roliga är att när vi va på utvecklningssamtal på dagis så säger de att den stora tjejen älskar mat och äter alltid flera portioner. Va, hur märkligt är det??

Hon är väl inte hungrig helt enkelt när vi kommer hem från dagis.

Jag tror på att erbjuda barnen olika mat, det utveckliar deras smaklökar och en sak är säkert: Inget barn i Sverige behöver svälta ihjäl.

Tack för en bra blogg

Alexandra - Mamma till Ängla , Kelian & Vilde
2012-04-26 @ 09:21:16 Blogg: http://onttonen.blogg.se/

Min dotter är enormt petig & har varit matvägrare fram tills nu eller ja förr smakade hon inte på något mer än speciella saker .

Hon erbjuds samma mat som vi & jag lagar mat med sånt hon inte är så glad för men då får hon peta bort det .

Numera vågar hon smaka på saker & ting iallfall & det är huvudsaken .

Men sen kan hon slå helt runt & ex inte äta morötter som hon vanligt vis älskar ;)

Min stora son äter ALLT , man hade kunnat ställa en tallrik grus framför honom så hade han nog ätit det haha

Fru Pethra
2012-04-26 @ 11:20:06 Blogg: http://pethrelita.blogspot.com

Vår dotter är i en ålder där hon hör andra barn på förskolan säga att de inte tycker om det ena och det andra. Det resulterar i att hon kör samma sak hemma, något hon egentligen älskar hatar hon plötsligt. Hon slipper inte undan för den sakens skull utan hon skall smaka och är hon hungrig så äter hon ändå, är hon inte hungrig så får hon vänta tills kvällmålet. Vi gör ingen stor sak av det och tvingar inte, det får bara motsatt effekt. Det tror jag att många vuxna vet av egen erfarenhet. :)

Sandra
2012-04-26 @ 12:36:49

Vi gör likadant. Min dotter var också en allätare som liten. Hon älskade kryddat kött, sallad och maträtter som andra barn oftast inte äter. På förskolan tyckte de att det var jätteroligt att hon älskade spenat för det fick de andra barnen att vilja smaka.



Men numera är hon en bestämde 6 åring som inte gillar mkt. Hon ändrar sig från dag till dag. Men vi gör som er. Fortsätter att servera. Vill hon absolut inte ha det skulle vi inte tvinga henne att äta. Men jag hoppas att det är en tillfällig period.



Lillebror har varit väldig kinkig med maten. Vi har gjort samma sak där. Serverat samma saker. Men ironiskt nog hjälpte vinterkräksjukan oss! Efter att han var sjuk för ett par veckor sedan äter han som en häst.

Anna
2012-04-30 @ 06:50:29 Blogg: http://annzah.blogg.se/

Jag gillade det mesta som barn - förutom kall havregrynsgröt med klumpar i som vi fick till frukost på dagis. Jag fixar fortfarande inte riktigt att äta havregrynsgröt, även om jag gärna skulle vilja! Sedan finns det en del som jag lärt mig äta som vuxen - spenat är ett bra exempel - som mina föräldrar inte gillade och jag därmed aldrig åt som barn och fick intrycket att det var äckligt. Tycker att ni gör helt rätt!

Innan du kommenterar,glöm inte att prenumerera på min blogg! Du vill väl inte missa några inlägg? Nej, tänkte väl det. Klicka på ikonen!

bloglovin





Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback










Beauty Planet