bambi

Usch ja, jag kommer ihåg vilken hysteri det var kring det, speciellt när man som jag och min man valde att inte vaccinera oss. Chefen på jobb var på oss som en igel att man skulle vaccinera sig. Eftersom verken jag o min man kände att vi ville (kändes så osäkert) så valde vi att inte låta barnen ta vaccinet i heller. Rätt eller fel går ju att diskutera i det oändliga huvudsaker är att man tror på det man gör.

För vår del kändes det som det mest solidariska att göra, att vaccinera sig gör ju att vi skyddar våra "klena" (bebisar, sjuka etc).

Visst är det otroligt hemskt att läsa om alla biverkningar. Men om man tänker på hur många som vaccinerade sig, så kanske det inte är så mycket ändå? Tänk om alla de som vaccinerat sig, istället fått Svininfluensan, vad hade hänt då?

Omöjligt att svara på, men jag misstänker att det hade sett värre ut.

Men det är ju bara mina egna spekulationer.

Inga mediciner eller vaccinationer är biverkningsfria, det är fakta. Och med detta menar jag ju absolut inte att man får "skylla sig själv", verkligen inte! Det som har fått skador skall givetvis få ersättning på alla tänkbara sätt. Men det som skrivs gör iaf inte att jag tänker att låta bli att vaccinera mig, inom rimlighetens gräns alltså, jag vaccinerar mig t ex inte mot vanlig influensa.

Jag är så jävla tacksam för mina foliehatt-tendenser. Jag tog inte vaccinet. Var en av de som var övertygad om att de var skadligt. Häh.

Jag vaccinerade mig, efter många om och men. Blev inte sjuk men hade en helsikesvecka med öm arm. Tänker inte vaccinera mig om det inte är HELT HUNDRA säkert och utan biverkningar. Så, här står jag. :)

Vi valde att inte vaccinera vår dotter för vår magkänsla sade NEJ, gör det inte, för ingen vet något om vaccinet och sedan är ju inte Svininfluensan värre för de i riskgrupperna än den influensa som florerar varje år. Media och samhället gjorde det till en så mycket större grej än vad det egentligen var. Grejen med svininfluensan var att den kunde få ett enormt utbrott och däcka var och annan i samhället men den fick aldrig det fästet och vi med normalt imunförsvar kommer inte bli sjukare än vid vanlig influensa. Jag ser på mina syskonbarn som blev vaccinerade, de sista 2 åren är de sjuka jämt, deras imunförsvar är lika med noll och då är de ändå två killar som motionerar bra och äter rätt, jag tror helt klart att det hänger ihop med vaccinet för innan dess var de alltid friska.

Förresten, jag och min man vaccinerade inte heller oss. Dels är jag allergisk mot äggvita (fanns i vaccinet) och dels har jag bara haft influensan en gång under min livstid, risken att man skulle drabbas då eller nu känns obefintlig.

Vi vaccinerades oss (jag och min man) samt äldsat sonen som då var 2,5 år. Minstingen (då 6 månader) vaccinerade vi inte, man kanske inte fick vaccinera så små barn? I alla fall, jag har tänkt mycket på detta också och är oändligt tacksam över att igen av oss fick några biverkningar. Nästa gång något liknande händer kommer vi att tänka efter både en och två gånger innan vi tar ett beslut.

Jag var också gravid då. Men jag vägrade ändå. Ju mer man läste om det desto fler frågetecken fanns det. Men det var inte lätt att säga nej. Och hellst inte när BVC ringde om vaccination för Edvin, Blev lite hetsjakt och man fick flera gånger känna sig som den "dåliga" föräldern som inte vaccinerade sitt barn. Men idag är jag glad för att vi stod emot och lyssnade på oss själva istället för "alla" andra!

Det finns alltid två sidor av vaccinationer. Risken för biverkningar eller risken att smittas och sedan kanske få biverkningar eller rentav dö av smittan. Vi har ett samhälle som har i princip utrotat sjukdomar som tuberkulos och detta enbart pga att vi är solidariska och vaccinerar oss. Sedan kan man strunta i att vaccinera sig och riskera att bli sjuk. För samhället i stort är det en risk om många blir allvarligt sjuka samtidigt. Det handlar alltså inte om individen men om ett samhällsansvar. För det kan vara likväl så att pga att folk inte vaccinerar sig avlider barn i vanliga sjukdomar som går att bota men pga att alla exempelvis sjukhusen är utslagna kan man inte ge den vården som man annars kunnat göra. Så jag stödjer vaccinering i alla lägen.

Vi vaccinerade oss allihop. En av våra pojkar var hjärtsjuk då. Lyssnade mer på vad alla andra sa. Tänkte inte så mycket på själva biverkningarna. Nu tänker jag till ett par gånger extra innan jag trycker i både mig själv och mina barn något. Hysterin la sig ju kort där efter om jag inte minns fel?!

Vi vaccinerde inte oss. Var gravid då och det var otänkbart att då ta något så oprövat eller att ge det till mina barn. Jobbar med cancersjuka och fick höra mycket om solidariteten till de som svaga och sjuka, men inget går före mina barn det är den hårda sanningen.



/Mia

Jag hade inte så mycket att fundera över. Min son har ett komplicerat hjärtfel och med tanke på hur svininfluensan funkade är det inte särskilt säkert att han skulle överleva smittan, i det fallet tar man vaccin då det ändå är det säkrare alternativetet. Min sons läkaren rekommenderade även övriga familjemedlemmar att vaccinera sig för att vaccinet inte kan vara 100% säkert och varje chans att dra ner på riskerna måste göras. Nu hoppas jag att det inte blir fler "farliga" influensor utan att sonen klarar sig med det årliga influensavaccinet.

Jag tog vaccinet, och även min dotter. Har ångrat mig miljoner gånger! Kommer aldrig göra om det, ifall något liknande skulle bli aktuellt.

Jag var också gravid den hösten när det var som "värst" och hade till slut bestämt mig för att ta vaccinet. MEN, dagen då jag skulle få sprutan vaknade jag upp med 40,7 graders feber, låg heldäckad i flera dagar med jätteont i kroppen. Kunde inte gå, inte röra mig och knappt prata. Min sambo ringde både 1177 och vc som sa att jag inte fick komma dit ifall jag hade svininfluensan, istället skulle min sambo få hämta ut medicin åt mig.. Nu minns jag inte vad medicinet hette, men efter typ tre doser var jag feberfri igen..! Det var nog läskigast av allt, för hjärnan/kroppen hängde inte med där riktigt..



Däremot så vaccinerade sig min sambo, och vår då tvåårige son.. Jag kom aldrig så långt och då alla läkare var ense om att det var svininfluensan jag ahde (utan att ha tagit några provet eftersom jag ju inte fick komma dit) struntade jag i det sen.

Är evigt tacksam att jag gick på magkänslan & inte vaccinerad varken mig själv eller vår dotter.

ehhh nä verkligen inte, skulle aldrig falla mig in o ta en spruta med ett preparat som är framtaget på så kort tid. Det säger ju sig själv att det är dåligt testat då...

Jag har klaff fel på hjärtat och det var SÅÅ viktigt för mig att ta vaccinet enligt "experterna", men jag gjorde så klart inte det. Jag skulle aldrig ta något slags influensa vaccin, har läst så mycket dåligt och hemskt om de. Då får jag hellre influensan om jag är ärlig.

Nope jag tog det inte, varken jag, sambon eller barnet. Ville inte ta något som var framtaget på så kort tid . Luktade misstänkt lång väg. :)

Min man jobbade med patienter med just svininfluensan, så för oss var det självklart ta vaccinet. Min man, jag och min numera 3 åring och vi har inte ångrat det en sekund.

Kram

Är så glad att vi i familjen INTE vaccinerade oss. Jag var gravid med Edwin och vägrade lyssna på barnmorskans råd. Jag kan ju inte spruta in något i min kropp där man inte vet vad de kan ge för konsekvenser.... det kan ju skada mitt ofödda barn!!! Så tänkte jag...



MIn man och mina stora barn vaccinerade sig inte heller. Vi tänkte likadant där. Spruta in ett gift i kroppen som ingen vet vad som kan hända sen.



Jag kände att massmedia styrde Svininfluensan otroligt. De ville skrämma oss



Lider otroligt mkt med de människor som idag fått men för livet av den jävla sprutan (rent ut sagt)

Jag minns när det var på tapeten. Jag hade faktiskt inte tänkt att jag skulle vaccinera mig. Jag tänkte att det var så mediauppblåst och att det säkert inte var så farligt som alla sa, eller rättare sagt media sa. Min sambo tänkte inte heller vaccinera sig... inte tänkte vi vaccinera barnen heller.



MEN så hade vi en sådan svärmor som tror på allt hon läser och är rädd för precis allt. Hon tjatade och tjatade och lyckades på något sätt övertyga mig om att vaccinera mig. Trots att jag inte influensavaccinerat mig någon gång förut.



Nu när alla komplikationer uppdagats så säger hon inte ett ord om vaccineringen.... Men jag är väldigt glad över att vi klarade oss från någon komplikation.

nej vi stod emot vaccinet, vi har 2 barn . Men alla andra i vår släkt vaccinerade sig. Vi är de som varit mest skonad från förkylning/influensa...Så nöjd att vi INTE vaccinerade oss!!!! Känns bara mer och mer som rätt beslut.

ooops missade mitt namn i inlägget ovanför ;)

Fast ärligt talat. Alla ni som inte vaccinerade er: Vi var många som vaccinerade oss och som på så vis stoppade smittspridningen...

Du senaste namnlösa det där är väl en sanning med modifikation då vi var rätt ensamma om massvaccineringen och epidemin ändå dog ut så hade knappast sprutorna här något med det att göra. Norge och Danmark vaccinerade inte o där blev det inte värre än här...

Nä den sprutan va det nog inte mycket gott med!

Det som är ännu mer skrämmande är ju om det kommer en epedemi till och folk inte vågar vaccinera sig pga detta. Fruktansvärt och vilken kaos det skulle bli.

Jag vaccinerade mig för att vi planerade barn och jag ville inte ta risken att komma i det läget som du om man blir gravid och ska behöva välja. Så jag gjorde det innan för att slippa ta beslutet sen. Sambon vaccinerade sig inte fast han var i riskzoonen men på något sätt är jag glad att han inte gjorde det kanske hade det varit negativt ist. Fy det är verkligen hemskt att läsa. :(

Jag var en av dom som var mer rädd för sprutan än för grissjukan.

Och jag lever ännu.