bambi

Hon är ju så liten, hon förstår ju inte...


Även om jag längtar så att jag dör tills vi åker till New York så är jag väldigt nervös inför att åka ifrån barnen i FYRA dagar (känns ju som en evighet)!! Det är barnens farfar och farmor som ska vara här och ta hand om dom och dom har jättebra kontakt så jag är inte orolig över det.

Det som känns jobbigast är att Leah kanske kommer att undra vart vi har tagit vägen. Vi kan ju inte förklara för henne, så som vi kan för Zack, att vi faktiskt kommer tillbaka om några dagar. Hon kanske kommer undra "vart har mamma och pappa tagit vägen?" och kommer vara ledsen i fyra dagar (min stora skräck).

Men jag pratade med min kollega om detta (som också är lärare i psykologi) och han trodde inte alls att det skulle vara någon fara med Leah. Hon kommer ju leka med farfar och farmor och inte alls sakna oss (vilket jag innerligt hoppas!). Men en viktig sak som han sa var att det är väldigt viktigt för barnens skull att jag och min man vårdar vår relation och gör saker ensamma utan barnen. Han berättade att det gjorde aldrig han och hans ex, det var bara barnen som gällde och han tror att det var därför dom skilde sig till slut.
#1 - Nina Ruthström - bloggar från spinnsidan

Helt rätt att ta tag i det där med att vårda sin relation. DEt kommer ju tillbaka i positivt till barnen.

#2 - Marie

Vi var i NY när barnen var i era barns ålder. Vi var borta fyra nätter och de var med farmor och farfar i vårt hus. Det gick superbra från första stund. Inget gråt alls efter oss, även om minstingen var rejält mammig vid tidpunkten. När vi kom hem så ville han dock inte gå fram till oss förrän efter ca 1 timme, lite som för att visa att han faktiskt var lite sur på oss och att han klarar sig själv. Inte någon av dem fick något men, njut och ta det lugnt!

#3 - Marie

Vi var i NY när barnen var i era barns ålder. Vi var borta fyra nätter och de var med farmor och farfar i vårt hus. Det gick superbra från första stund. Inget gråt alls efter oss, även om minstingen var rejält mammig vid tidpunkten. När vi kom hem så ville han dock inte gå fram till oss förrän efter ca 1 timme, lite som för att visa att han faktiskt var lite sur på oss och att han klarar sig själv. Inte någon av dem fick något men, njut och ta det lugnt!

#4 - Mie

Vi var också borta när våra var små. Tuffast vart det nog för mig som längtat mig galen efter barnen och de var så reserverade när vi kom hem. Släppte efter någon timme men visst kändes det när de inte kom springande in i famnen. Vid läggdags märktes inte att vi hade varit borta

Ha goa dagar och njut av varann !!

#5 - britta bloggar

Åh, det kommer att gå bra!

#6 - e-beth

Har passat mina brorsbarn när de var i dina barns ålder. Bror med fru åkte iväg utomlands i 5 dagar.

Det gick jättebra, visst, lite saknad vid nattning och om de var upprörda över något annat, men det gick över. Vi var jättetydliga med när föräldrarna skulle komma hem, gjorde ett papper med rutor på så de skulle se att dagarna gick.

Sen är det bra när barn får vara kvar i sitt hem där de har den vana sängen,leksakerna och trygghet i övr. Så det kommer säkert gå bra för er med!

Räkna dock med lite drygheter när ni kommer hem, då kan de bli lite reaktioner.

Ha det så bra på resan!