bambi

Att skälla så han kissar på sig är oacceptabelt, fruktansvärt. Sonens beteende förvärras av personalens pedagogiska okunnighet. Jag skulle ta upp personalens agerande med rektorn, alternativt bytt förskola då miljön inte gynnar barnen verkar det som. Pojken är frustrerad och istället för att guida barnen rätt o hjälpa dem att uttrycka sig så skäller man som en idiot på dem. Inte ok i min bok.

Hua vilken svår fråga! Tyckte att det lät oroväckande att han kissat på sig när hon grälat på honom, det låter inte som en bra situation. Vad hade den personalen sagt om det? Inte så pedagogiskt kanske. Jag undrar lite hur många barn det är på avdelningen och hur mkt personal? Blir barnen verkligen sedda?



Nu har vi det så lyxigt att sonen går på ett litet waldrofdagis med max fyra barn i hans grupp. Så jag tror att alla barnen verkligen får ta sin plats där. Tror inte heller att det sker sådana situationer utan att de vuxna ser.....



Men jag tänker att fröknarna skulle engagera sig mer i barngruppen, vet inte hur gamla barnen är men kanske dela upp dem i smågrupper där man får prata om kompisskap etc. Att ett barn upplever att ingen lyssnar och att han inte blir sett är ju hemskt. Tänk om vi vuxna gick till ett jobb där ingen lyssnar på oss, vi har ingenting att säga till om och vi känner oss osynliga. Det skulle vi må väldigt dåligt av. Tycker att man ska ta det vidare till förskolechefen och även kräva att dagispersonalen blir bättre på att se till att gruppen fungerar! Skickar en kram till pojken och hans mamma....

Oj! Det där hade jag aldrig accepterat, eftersom barnet är stort nog att kunna prata och berätta själv varför han bet så måste man väl också kunna prata om det, inte skälla så han kissar på sig! Fy!

Min son har inte bitit någon men kommit hem med stora bett senast igår och viss svider det i hjärtat men jag vet ju att det inte är det bitande barnets fel och skulle ju verkligen inte vela att denne skulle kissa ner sig av rädsla efter en utskällning..

Jag jobbar som förskollärare och har varit med om liknande situationer (alltså att ett barn biter ett annat barn).

Som pedagog bör man vara närvarande både i barngruppen och med barnet (som bitit). Pedagogerna bör observera i vilka situationer bitandet sker så de kan försöka avstyra bitandet, samtidigt som man guidar barnet att kommunicera det den vill säga (istället för att barnet blir frusterat och biter).

Hur pedagogen sen bör förhålla sig om barnet har hunnit bita är olika. Ibland fungerar det bäst att ignorera barnet och i stället fokusera på den som blivit biten, medan det i andra situationer krävs en markering av pedagogen, att pedagogen säger ifrån och berättar att man inte får bita andra (utan att skälla och vara arg). Sedan bör man också berätta/visa hur barnet kan söka kontakt istället. Men oavsett vilken metod man använder bör alla vara konsekventa!

Detta är ett jätte vanligt problem på förskolan, och pricis som du skriver "bambi" så är det ofta när man inte kan kommunicera eller att man inte får någon respons! Jag tycker absolut man ska berätta för barnet att det är fel, att man får inte bitas, slåss eller sparkas etc. Men att skälla på någon funkar inte, och att dessutom göra det så att barnet kissar på sig tycker jag är väldigt opriffisgt näst in till att kränka barnet!! Som förälder är det bara att prata och diskutera saker, berätta att det är fel och hur man löser dessa situationer.

Detta är ett jätte vanligt problem på förskolan, och pricis som du skriver "bambi" så är det ofta när man inte kan kommunicera eller att man inte får någon respons! Jag tycker absolut man ska berätta för barnet att det är fel, att man får inte bitas, slåss eller sparkas etc. Men att skälla på någon funkar inte, och att dessutom göra det så att barnet kissar på sig tycker jag är väldigt opriffisgt näst in till att kränka barnet!! Som förälder är det bara att prata och diskutera saker, berätta att det är fel och hur man löser dessa situationer.

Jobbar själv på förskola och undrsr direkt är det säkert att han kissade på sig pga att han blev utskälld? Eller kan det varit så att pedagogen pratade med honom om att han inte får göra så samtidigt som han var kissnödig och inte hittade tillfälle att säga att han fort behövde gå på toaletten alt berättat att han behövde gå på toa men att pedsgogen trodde att han försökte smita. Hoppas verkligen inte att en pedagog skriker på ett barn så den kissar på sig av rädsla. Jag hade pratat med personalen både med pedagogen ifråga men också dess kolegor innan jag reagerade mer på den saken. När det gäller bitningen så är det första gången så bör man inte gör för stor grej av det däremot ska ju oersonalen ha ett extra öga på honom så man kan vägleda ocj stoppa honom innan det upprepas igen för då har det börjat bli ett beteende och inte en engångs grej.