När liten blir stor

Ibland kan jag längta tillbaka till bebis-tiden. Den är himla mysig även om man mestadels går på helspänn. Speciellt med första barnet. Jag minns fortfarande vår allra första promenad med Zack i barnvagnen. Det kändes som att varje liten sten vi körde över gjorde att den lilla sköra bebisen tumlade runt där nere i barnvagnen. Man tittade argt på varenda person som hostade eller nös i närheten av ens lilla skatt och man blev expert på symtom på RS-virus.

Jag kan tycka att det är rätt så skönt att slippa alla dom där orosmomenten. Nu är det förstås andra saker man oroar sig för men det är väldigt skönt när barnen själva kan berätta vad som är fel när dom gråter.

Leah har helt plötsligt prata lite mer ordentligt och hon känns genast så mycket större. Bara från en dag till en annan har hon gått från att säga "va-va" till "vatta" om vatten och häromdagen så satte hon ihop två ord "min jajja" (min jacka). Det är så roligt att höra och jag älskar att höra Zack och Leah när dom har sina egna konversationer. Det kan jag lyssna på hur länge som helst!


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Kommentarer
Ulle
2012-05-03 @ 20:36:53 Blogg: http://julam.nu

Det är så coolt när barnen växer och utvecklas. Det är helt otroligt vilken resa ett barn gör från 0-20 när man tänker efter. :)



TantMango
2012-05-07 @ 21:21:26 Blogg: http://tantmango.se

Åh, detdär känner man ju igen. Tänk så mycket som händer på så få år. Hade tvåårskalas för Isis och jösses vad hon utvecklats när man tänker efter. Det känns långt borta när man ser babybilder. Då satt hon i babysittern, studsade med benen och var glad. Nu är hon överallt!

Innan du kommenterar,glöm inte att prenumerera på min blogg! Du vill väl inte missa några inlägg? Nej, tänkte väl det. Klicka på ikonen!

bloglovin





Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback










Beauty Planet