bambi

Tankar kring kidnappning
Usch, precis som många andra så har jag tyckt att detta med 9-åringa Annas kidnappning har varit läskig. Jag är så glad att hon är välbehållen men jag kan inte ens föreställa mig vad hennes familj har gått igenom det senaste dygnet.
 
Allt detta får mig att tänka på hur det är i USA. Jag fick aldrig gå någonstans ensam när jag bodde där. Vi påmindes ständigt om att man när som helst kunde bli kidnappad för att på mjölkpaketen såg man ansikten på barn som saknades. Vi fick även lära oss om "stranger danger" och att man absolut inte skulle prata med främlingar.
 
Jag hoppas att Sverige inte kommer att gå åt det hållet. Att man knappt vågar släppa ut sina barn, men samtidigt så förstår jag att man verkligen vill beskydda sina barn från allt ont. Jag skulle nog gärna följa efter Zack och Leah långt upp i tonåren bara för att hålla koll på dom, men det går ju inte (tyvärr). Dom måste ju få bli självständiga individer också.
 
Hela tiden så är det en balansgång det där med barn och barnuppfostran....
#1 - Johanna

Ja usch så orolig jag har varit för Anna :-( Så skönt att hon hittades vid liv och att hon finns hemma hos sina föräldrar igen ♥ Hennes mamma jobbar på samma jobb som mig.... Kan inte ens föreställa mig hennes panik över att dottern var borta...

Alla föräldrars mardröm :-(

#2 - Fråga Ugglan | Klok som en coffeetablebok

Ja usch, man håller lite extra hårt i den lilla handen idag...

#3 - Mamma Maria

Ja usch vad hemskt det måste ha varit för föräldrarna.
Just det du skriver om stranger danger - är det inte oftast dock så att när ett barn blir kidnappat så är det från någon som de känner, så även om man varnar för de okända så är det bara en liten bråkdel?

Svar: Jo, det är väl vanligast att dom blir kidnappade av någon dom känner. Men man vill ju beskydda barn från ALLT så man försöker väl även täcka in sånt som kanske inte är lika vanligt.... Men "stranger danger" skrämmer barn mer än hjälper dom, speciellt när man tjatar så mycket om det både hemma och i skolan.
bambi

#4 - Rita

Ja fy! Jag har också en 9-årig fröken här hemma som älskar att hon nu får cykla eller åka buss själv till skolan, medan jag blir kvar här hemma med hjärtat i halsgropen. Men jag kan ju inte hindra henne från att bli självständig. Usch så svårt!!

#5 - Lottiz Fotograferande fyrabarnsmamma

Jag läste det där och tyckte också det var hemskt. Sånt som absolut aldrig får hända. Man blir mörkrädd över vilket folk det finns. Här i vårat område på landet har det ryktats om en vit skäpbil som försöker lura in barnen där. Jag har pratat med mina barn om det och främmande människor flera gånger och jag hoppas något går in om någon skulle försöka lura med dem någon gång när inte jag är med.

#6 - Anonym

Det är dock EXTREMT sällsynt att en okänd person kidnappar barn i Sverige. Händer i stort sett aldrig. I detta fall rörde det sig om en lite udda kille som alltid varit något utanför, och som troligtvis inte ville henne något illa (inget sadistiskt eller sexuellt som motiv dvs). Väldigt skönt att det gick så bra som det gick ändå, och hemskt för föräldrarna. Beträffande USA så handlar det nog mer om att man är rätt paranoid där. Man får ju tänka på att det ändå bor drygt 300 miljoner människor där, och ändå händer sånt sällan även där. :) Nästan alltid är det en släkting eller vän som kidnappar barn.

#7 - dianasdrömmar

Vi har skolan mittemot vårt hus ändå står jag och kikar efter dom...kram Diana

#8 - Hanna - Mode, smycken och min vardag

Usch, det där var så hemskt. Skönt att hon kom hem välbehållen.

#9 - Caroline

Ja usch det är hemskt! Jag är lärare i en åk3 alltså är barnen 9 år gamla och jag är super noga med att ringa föräldrar så fort jag ser att ett barn äg borta och inte sjukanmält. Jag är livrädd för att någon av mina små ska försvinna och då är det inte ens mina barn :/

#10 - Longevity - en blogg om hälsa

Ja det är en svår balansgång. Jag följde letandet efter Anna nära, flera kompisar var med och gick skallgång. Själv kunde jag inte för jag kunde inte lämna barnen själva.