Jag var inte ett dugg för jämställdhet igår när avloppsvattnet strömmade upp ur avloppet och det var dax att städa brunnarna... Då blev jag med ens väldigt tjejig och ropade på sambo som fick göra jobbet :-)
Det som är tråkigt är att det är väldigt få människor som ens reflekterar över detta
Sen iochmed att kvinnor oftare jobbar med människor än män generellt sätt så utsätts vi ju för mer smittor. Och det gör ju också att har man väl börjat känna sig krasslig så sjukskriver man sig nog i högre grad eftersom det får större konsekvenser om man råkar smitta andra i omgivningen. Sitter man på kontor är det ju inte hela värden om man hostar lite, jobbar man på äldreboende kan en sådan detalj få ödesdigra konsekvenser.
Det enda som är ojämställt i vårt förhållande är lönen. Min make tjänar ruskigt mycket mer än vad jag gör och då har jag ändå högre utbildning.
Ja, själv har jag haft svårt att hitta likasinnade mammor. När jag varit på Öppna med mitt barn så har jag inte haft nåt att prata med de andra mammorna om. Jag passar inte alls in. Som tur är har jag en kompis som, trots att vi inte är väldigt lika, går att prata med och som inte helt grävt ner sig i det där "perfekta mamman och husfrun"-gegget. På Öppna känns det väldigt ofta som en tävling mellan vem som är mest perfekt och har mest aktiviteter, bäst förskola o.s.v.