bambi

Om man hade kunnat äga ett recept så skulle jag tyckt att det var jättebra! Men det går inte, det måste vara i princip omöjligt, om man har ett recept som man inte vill att någon annan ska få tag på - då gäller det att hålla det hemligt tyvärr. Och jag förstår exakt hur du tänker om Leila, lite både och sådär.
Kram! Tack för en bra blogg!

Tycker nog inte att man har ensamrätt om ett recept ofta hittar jag ett recept och sen mixar jag och gör det till mitt eget kram Diana

är nog väldigt svår fråga det där.. för vem äger egentligen receptet på sockerkaka som alla använder sig av som grund i många bakverk? Eller mördeg? svårt svårt...

Men när du skriver ett recept på bloggen och skriver "Baked by Bambi" har inte du läst receptet någonstan?

Jag tycker defenitivt leila överresgerade och har helt fel! Hon måste antagligen fått inspiration någonstans ifrån och det har väl inte hon angett i någon källförteckning. Istället för att hoppa på andra som tycker om det man har gjort, var stolt över att ha kunnat inspirera någon annan! Jag håller med dig att leila har varit en stor inspirationskälla, så även för mig men efter detta har hon sjukligt i mina ögon....

Jag tycker nog att ska man ha åsikten att man kan äga ett recept då ska man uppge källa oavsett om det handlar om att man kopierar rakt av från blogg, bok eller vad det nu kan vara och om man tar delar från olika recept. Såvida man inte anser sig ha förändrat så mycket att det blir ett eget recept. (Men tar jag kaksmet från en och frosting från en annan så blir det ju en kombination av två snodda recept, om man nu ser det så.)
Personligen tycker jag att det är lite tramsigt. Kan man ha äganderätt till en smak/smakkombination? Man bakar ju inte för att hålla kakorna för sig själv och lägger man upp dem i en blogg eller publicerar i en bok så vill man ju att andra ska kunna använda dem?
Samtidigt tycker jag att man gott kan kosta på sig att ge cred till den man tog receptet av även om man inte kan veta om man då ger cred till rätt person eller inte, för vem vet vem som var först med en smet egentligen?

/*med dina Oreocupcakes i ugnen*- tack för ett superrecept!

En anledning till att hon kanske reagerade var att tjejen som använde recepten grinade och gjorde en stor grej om att det var typ hennes mormors/farmors.

Ja, man kan äga ett recept och man borde få sitt namn visat, speciellt när det är en stor tv-produktion. Sen kan inte deltagaren rå för reglerna och utformningen av programmet.

Är så svårt det där.. Ofta skriver jag ner recept, i anteckningsböcker, datorn eller oftast lösa blad, lite snabbt sådär - jag gör rätten några gånger och delar ev sen med mig av det.. Men många gånger kan jag för mitt liv inte komma på vart jag fått receptet ifrån.. Samtidigt som jag förstår att de som "kommit på" receptet blir irriterade.. Har dock en bärstol grej med en tjejkompis som fick ett recept av mig, som hon publicerade i en tidning som sitt egna - utan att ens ta bort mina citattecken

Rent juridiskt har man ju ingen upphovrätt på recept (vem skulle då tex äga rättigheterna till sockerkaka?), utan i en kokbok är det de redaktionella texterna och bilderna som är skyddade.

Leila är ju för sjutton cup cake-drottning, så visst var det fult och onödigt av henne att skriva så...

Om jag bakar efter ett recept jag hittat på en blogg så länkar jag alltid till den personen i inlägget och brukar sätta namnet först i receptet tex Karros Sockerkaka, Lindas muffins osv.

Nä att äga recept känns fånigt. Vem kan tro att ingen annan i världen kommit på just den ändring som man själv har kommit på? Det finns inget register för ägande av recept så....

Nej jag tycker inte att man kan kan äga ett recept. Nu låter jag kanske hård men visar man upp det på nätet så är det ju MENINGEN att det ska delas och spridas, annars håller man det för sig själv . Jag menar, det ligger ju inget intresse för folk i att bara veta vad som är i en kaka om de inte har som plan att baka... Vill man tjäna på det får man ju samla sina verk i en bok (vilket leila ju gjort så mycket tjänar hon ju ändå pengar på) Sen det där om länkning kan jag helt hålla med om, dock är det möjligt att jag själv glömt det, just för att jag sällan tänkt i sådana termer att den som tipsat om ett recept alltid kommit på det själv.

Som jag förstod det så få vinnaren ge ut sina recept i en kokbok. Då kan jag förstå att det svider lite att få sina (om det nu är hennes) recept publicerade i en kokbok med någon annans namn på. Men samtidigt är det svårt, ett recept är ett recept och det är ju meningen att det ska spridas :)

Hon sjönk rejält i mina ögon då jag läste detta, tycker ändå att hon alltid verkar vara en snäll & förståndig kvinna. Att hon ska brusa upp över något som ett recept när hela världen bakar liknande är sååå larvigt!

"En anledning till att hon kanske reagerade var att tjejen som använde recepten grinade och gjorde en stor grej om att det var typ hennes mormors/farmors." Therese och Bambi, nej så sade hon inte, hon pratade om sin mormors rulltårtor och att mormorn bakat mkt med henne och det var hon tacksam för. Jag skäms för övrigt hur vuxna människor kan vara så dömande.

Jag brukar inspireras av recept i bloggar, men ofta brukar det vara något jag inte gillar med i det så jag ändrar på någon liten grej. Men jag kanske borde länka ändå? Till var jag hittade receptet. Jag har inte tänkt på detta förut.

Det är en jättesvår fråga. Jag brukar länka tillbaka om jag lånar ett recept rakt av men oftast brukar jag ändra en del i varje recept eftersom vi är allergiker och då blir det att jag iallefall skriver var jag fann insprirationen till

jag håller med många andra. jag bukar inspereras av reccetp och sen göra på mitt sett.
tex så kan jag inspereras av en smakkombination och överföra den till ett annat bakvärk.
De tycker jag är helt okey

Jag tycker nog att man INTE kan äga ett recept för som någon har ovan sa vem gjorde orginal receptet till sockerkaka? Sockerkakan är ju basen i många saker vi gör idag som muffins osv

Nej gud va löjligt av Laila hon borde ju ha blivit hedrad istället för att någon gillar hennes bakverk :)
kram

Recept kan man ju knappast ta patent på. Leila har inte kommit på sina recept heller, hon gör ju klassiska bakverk som man kan hitta i olika receptböcker. Med en liten förändring är receptet ens egna även om man inte komponerat den från början. Tönt Leila, om hon inte har mer självkänsla än så och behöver hoppa på någon som kanske kan bli ett hot, tråkigt för henne att hon är så småsint!! Har faktiskt hört att hon inte alls är särskilt trevlig irl, utan snorkig och tycker sig vara bättre än andra.

Min första tanke när jag läste Leilas reaktion var att hon kanske inte borde ge ut receptböcker om hon blir så upprörd när någon använder hennes recept. Hon har alltid varit en stor förebild för mig och jag älskar hennes recept men precis som du skriver, här skönt hon!

Jag tycker det hör till allmänhyfs att tacka den som gett en idén. Det är liksom förutsättningen för lyckat nätverkande. Du ger mig, jag ger tillbaka i form av tack. Sen beror det också på hur unikt / speciellt receptet är. Lagar jag en vanlig pannkaka så behöver jag knappast länka till alla som har inspirerat mig till att blanda hop mjöl, mjölk och ägg, men lagar jag en (t ex) italiensk pannkaka med touch av Indien som bara förekommer på XX:s blogg så vore det otacksamt att inte länka till källan.

Man kan inte äga ett recept. Däremot skriver jag alltid om jag utgår från nån annans recept och vilka ändringar jag gör, tex här: http://koala.nu/kitchen/2012/09/25/chokladtryffelpaj-med-2-olika-sorters-choklad/
Då var det ändå en del måttändringar och ändring av råvaror så det blir ju egentligen ett annat recept men jag tycker att det hör till vanligt hyfs att säga var man hämtat det från om man kommer ihåg det såvida man inte ändrat rubbet. Det har jag gjort ett par ggr och då är det inte ens det receptet längre.
Har inget problem med att skriva var jag hittat recept eller fått inspiration ifrån, det skapar ju bara ett mervärde för bloggen. Nån annan kanske lånar nåt av mina recept och länkar tillbaka. Jag hoppas på det i alla fall. ;)

Jag jobbar som medielärare på en gymnasieskola. Nästan varje år är det någon elev som i sitt projektarbete i årskurs 3 vill designa och producera receptböcker med andras recept (ibland blandat med egna recept förstås). Varje år för vi därför denna diskussion med våra elever omkring att använda andra personers recept i egna produktioner och vi har lärt oss att recept är en av de få texter som inte har copyright. Man kan alltså publicera dem hur man vill. Däremot kan man inte ta en text av en t.ex. en romanförfattare hur som helst och göra en ny bok av det. Å andra sidan finns något som heter "citaträtt" i de sammanhangen.

Men shit skall man inte ens kunna få laga mat ifred utan att bli påhoppad av Copyright-häxor?! Klart man inte kan äga ett himla recept, om det nu är så viktigt att ingen annan använder så håll det hemligt då! Skriver man kokböcker och annat tjafs får man finna sig i att man blir kopierad. Jag kanske har missförstått det här med att skriva sånt, men är det inte just det som är meningen?

//Emma Hå

Rent juridiskt så anses recept inte ha den verkshöjd som krävs för att vara upphovsrättsskyddade. Det finns avgöranden om detta från Högsta domstolen, visserligen gamla men det tyder väl på att frågan inte är svår.

Jag fattar inte varför alla ärså upprörda. Jag är lärare och jag är oerhört noga med att lära ut till mina elever att ange källa.

Givetvis får man låna idéer, hämta inspiration och använda men man ska ange var man har hämtat det ifrån. Alla ni som har producerat något själva, en masteruppsats, en bok, en låt, ett klädesplagg vet att det ligger mycket arbete bakom och mycket tid. Varför ska någon annan kunna ta en genväg och visa upp något som du har skapat utan att ange vem som har skapat det?

Att baka och laga mat är leilas arbete och dagliga sysselsättning. Ni kanske tror att hon slänger ihop recepten där framför kameran? Faktum är att det ligger oerhört mycket bakom att ta fram et recept. Det är inte bara smakkombinationer som ska testas fram utan även grundsmeten. Man kan inte bara ta ett gammalt recept och slänga i nått nytt. Häller du i blåbär i en muffinssmet så ändras hela konsistensen och tid i ugnen och balans smeten mellan bakpulver och mjäl/vätska etc etc. Jag tror man ska akta sig för att förringa någons yrke utan att ha satt sig in i vad det egentligen innebär.

Sen tycker jag också att det är skillnad mellan att låna ett recept och bjuda på fika hemma och att använda receptet för vinnings skull, antingen genom att sälja det eller vinna en tävling, och inte ange vem som har skapat receptet.

För mig är det samma sak som att kopiera design eller möbler.

Sammanfattning: Jag tycker man ska respektera andras arbete och vad de har skapat.

Jag vill minnas att Leilas recept på havreflarn (eller vilken kaka det nu var, en vanlig iaf) var exakt samma som i "Sju sorters kakor" fast dubbelt av allt. Tycker hon att det är hennes recept då?

man kan inte äga ett recept. Men med fördel kan man ju isf kalla recepten man lägger ut för sitt namn adress och personnr?
Jag tycker det blir lite löjligt faktiskt, bakar jag något och inte har hittat på receptet själv så säger jag väl det om nån frågar. Men det blir svårt med potatismos.

Anna: Vadå ska man skriva källa på bakelsen??

Jag kommer på massvis med egna recept. Finns inte en chans att någon har kommit på exakt samma sak då jag ofta blandar som attans och kör på "märkliga" kombinationer. Om jag ser det i någon blogg så blir jag såklart lite grinig om denne inte säger var receptet kommer ifrån.

Jag tycker i alla fall att det beror på. Man kan ju inte jämföra en simpel sockerkaka med typ eget knäckebröd med miljarder av ingredienser.

Hoppas någon förstod mitt tänk!

http://blogg.veckorevyn.com/josephines/2012/09/30/leila-lindholm-en-kommentar/#comments

L: Nejdå, det räcker att man säger "receptet fick jag från Leilas chokladbok" eller nått liknande. Att säga att det är ens egna recept tycker i alla fall jag är oärligt.

Visst, som någon skriver här ovan, en socker kaka går inte att härleda till en specifik person men om någon gör ett unikt bakverk så är det väl enkelt att säga det.

Anna: ok.
men det är ju inte nödvändigt om ingen frågar efter eller om receptet.

Märklig reaktion från Leila, tycker jag – för det finns faktiskt ingen upphovsrätt på recept i Sverige. Och utifrån det jag läst i deltagarens blogg verkar det dels som att hon ändrat en del av grundrecepten, och dels att hon i flera fall inte ens inspirerats av Leila utan av andras recept. Som du skriver finns det nog inte tv-tid till att redogöra för varifrån alla hittat olika recept.
I bloggar däremot (där man har mer plats) tycker jag att det hör till god ton att länka till den vars recept man lånat!