bambi

Det där med svärföräldrar....
Kommer ni ihåg att jag nämnde att barnens förskola skulle vara stängd torsdag och fredag denna vecka och jag och maken planerade att ta med dom varsin dag till jobbet? Men så blev det inte, för som jag har nämnt tidigare så har jag världens bästa svärföräldrar.
 
Dom brukar läsa min blogg så i tisdagskväll så ringer svärfar och säger att han kan komma hit och ta hand om barnen så att vi slipper ta med dom till jobbet. Hur snällt är inte det? Vi frågade inte ens och han erbjuder sig! Så han kom hit i torsdags kl. 9 (och då tar det ca 1 ½ timme för honom att ta sig hit) och tog hand om dom i två dagar. Barnen hade sååååå roligt. Dom älskar verkligen sin farfar och det är inte så konstigt med en sån snäll och engagerad farfar.
 
Natashja skrev igår om detta med svärföräldrar och hon älskar sin svärmor. Men det verkar vara lite ovanligt att komma så bra överens med sina svärföräldrar? Jag har faktiskt alltid kommit överens med mina svärföräldrar och vi brukar ha väldigt trevligt ihop. Jag kan längta efter att få sitta och äta middag och prata med dom. 
 
Hur känner ni inför era svärföräldrar? Brukar ni komma överens?
#1 - Beatrice, mamma till Robin och Jennifer

Min sambos pappa har jag inget emot, men hans mamma och jag går inte ihop pga många olika anledningar. Tex i början när vi var tillsammans sa hon åt min sambo att han borde skaffa en tjej med mer skinn på näsan. Jag var i rummet bredvid och hörde såklart och hon visste ju att jag var där och hörde det.

Det är bara en liten grej av allt under våra 11 år tillsammans... Så visst är jag lite avundsjuk på alla som kommer överens med svärföräldrarna ;)

#2 - EN MÖLNBOBOS LIV - MAMMA TILL MELVIN OCH FELIX

Jag kommer överens med svärföräldrarna. Vi får väldigt mycket hjälp av svärmor med barnpassning (om förskolan är stängd). Hon är guld värd.

#3 - Marlene

Mina ex-svärföräldrar kom jag inte överens med ordentligt förrän år efter skilsmässan. Då verkade de till slut acceptera och respektera mej av någon mysko anledning.

Mina nuvarande gillar jag men är svåra att få kontakt med eftersom de har svårt med svenskan och jag inte talar deras språk. Men vi kommer bra överens och de hjälper oss ofta som hundvakter.

#4 - Jenny - mammaliv i Nashville

Åh så underbart att ha så fina svärisar nära som ställer upp! Jag är så innerligt avundsjuk på de som har släkt/familj någorlunda nära.

Och ang det där om att komma överens med sin älskades föräldrar.. Well, haha. De är fantastiskt snälla & ställer upp. Men otroligt amerikanska, patriotiska & insnöade på sina gamla åsikter, hehe ;) Men som sagt. Väldigt fina människor som finns för oss (trots att vi bor i olika stater) om det skulle krisa sig!

#5 - Anonym

Svärfar och makens syskon är fina men svärmor är både elak och egoistisk samt ignorant. Tråkigt.

#6 - Sabina

Jag har världens bästa svärmor. När vi fick missfall i vintras och jag låg i en stor, trasig hög i vår säng och grät så kom hon upp, la sig bredvid och höll om mig. Inte ett ord sa hon. Precis vad jag behövde! Hon hämtar även vår son från förskolan varje måndag. För att hon vill, inte för att vi behöver det. Hon är även helt clueless när det kommer till könsroller, och det på det bra sättet. Hon använder hen om barnet vi väntar (hon är visserligen från Finland så det faller sig relativt naturligt) och hon har noll begränsningar när det gäller färger och leksaker. Inget aktivt ställningstagande, hon har bara alltid varit så :)

Min svärfar är också bra, men han håller sig mest i bakgrunden.

Jag känner mig fruktansvärt bortskämd med min fantastiska svärfamilj!

#7 - fröken K | svensk amatörfotograf i Norge

Vi kommer absolut överens, och de är jättesnälla, men vi är så olika att det är svårt att umgås över mer än middag. Vi brukar vara där och ta det lugnt, men det blir inte samma sak som om vi skulle umgås med mina föräldrar (vilket heller inte är optimalt). Jag skulle önska jag hade vuxna människor att dinera med. :)
(Men jag älskar dem ändå.)

#8 - Rita

Du har tur som har underbara svärföräldrar! Jag har tyvärr aldrig kommit överens med min svärmor. Jag och min man har varit tillsammans i 17 år så man tycker att hon borde vant sig vid mig vid det här laget... Men hon tycker att jag är barnslig, hon tycker att jag bestämmer över hennes lille son, hon hatar att vi bor så långt borta från henne och tycker det är mitt fel att vi bor här. Hon har sett ut en tomt där vi ska bygga vårt hus och frågat ägaren vad den kostar osv, eftersom hon vill att vi ska bo granne med henne. Att vi redan har köpt hus här i staden vi bott i de senaste 15 åren, och trivs superbra i, skiter hon fullständigt i. Hon tänker aldrig nånsin vara barnvakt till våra barn osv osv. Och det här är ingenting jag hittar på, precis allt det här har hon sagt till mig/oss öga-mot-öga! Synd att man inte kan välja sin svärmor! :( Tur att mina egna föräldrar är snällare!!! Fast de har sina egenheter... ;)

#9 - Marie-Louise

Jag kommer överlag väldigt bra överens med mina svärföräldrar. Visst har vi haft våra duster och detta främst när barnen var små och jag väl ibland tyckte att det var min/vår uppfostran som skulle gälla även hemma hos dom... Jag skällde och höll på och dom ändrade sig faktiskt och lyssnade på det jag/vi sa. Nu när mina barn är stora kan jag se på det hela med "nya glasögon" jag kan nog tycka att jag som mamma ibland kunde ha hållit tyst och låtit svärföräldrarna gjort på sitt sätt - för egentligen gjorde dom inte fel. Och precis som för er har alltid mina svärföräldrar hjälpt till med barnen och det är ofta de hjälpt oss om barnen blivit sjuka eller vi inte kunde vara lediga från jobben, då fixade dom så de kunde vara hemma hos oss med barnen eller så fick barnen komma till dom i några dagar <3 Det har verkligen varit guld värt och det är något som jag hoppas att jag sen kan ge mina barn - att kunna hjälpa till med barnbarnen vid sjukdomar och liknande. Kram

#10 - Lina

Jag gillar åxå min svärmor, hon e helt fantastisk och hjälper oss ofta med hämtningar av O på fsk när jag jobbar och är borta. Utan farmor och mormor skulle nog inte jag kunna ha det jobb jag har, kramar

#11 - Jenny

Jag har en jättemysig svärmor (med sambo) som alltid ställer upp för oss och våra barn. Hon åker 17 mil för att hjälpa oss med hämtning och stannar då kvar över natten och tar en ledig dag med barnbarnen. Helt oslagbart! Mina föräldrar bor jättenära så dem har vi mer vardaglig hjälp av om vi vill. Men jag måste fråga - varför ber ni inte svärföräldrarna om hjälp? De kanske inte vet att ni behöver hjälp ens? Det är så lätt att man själv inte vill vara till besvär och så undrar de varför de inte får frågan. Nu säger jag inte att det är så för er men jag undrar bara :)

Svar: Svärföräldrarna bor faktiskt 15 mil ifrån oss så det tar emot att fråga dom. Vi tyckte också att vi kunde lösa det själva den här gången, men annars så frågar vi om hjälp ibland :)
bambi