bambi

Det var min mammas födelsedag igår och jag grattade inte henne
Gårdagen var verkligen en energidränerande dag och jag mådde riktigt riktigt dåligt på kvällen. Som tur var så skulle jag på cancerrehabiliteringen idag och prata med min terapeut. 
 
Gårdagen började med att vi hade ett möte på jobbet. En av kollegorna mår dåligt och är väldigt utsatt. Det gjorde nog att vi alla mådde dåligt och en dålig stämning spreds. Så jag hade lite små ont i magen efter det mötet. Sen så skulle en av Leahs kompisar från förskolan följa med henne hem, så det var stress för att hämta TRE barn och ta med sig dom hem och börja med maten. 
 
Men det som nog gjorde att jag mådde allra sämst var att det var min mammas födelsedag igår. Vi har ingen kontakt längre och det blir extra tydligt på hennes födelsedag. Hon hörde inte av sig när Zack och Leah fyllde år och vår relation är så trasig så jag hade bestämt mig sedan länge att jag inte skulle gratta henne. Jag är inte så ledsen för att vi inte pratar men jag är ledsen för att det har blivit att jag känner så. Det är trist att jag känner att jag inte ens vill prata med henne.
 
Listan är lång över saker som hon har gjort mot mig och hur hon har svikit mig och jag har så svårt att förstå mycket av det hon har gjort, speciellt nu när jag har egna barn. Men det jag har allra svårast att förstå är att man inte gör allt i sin makt för att ha kontakt med sina barn. Jag känner att jag alltid kommer försöka ha en sån bra kontakt med Zack och Leah, oavsett vad som händer. Inget är viktigare än sina barn! 
 
Men jag väntade mig en liten dipp runt denna tidpunkt så nu är det bara att fortsätta uppåt eller hur?
#1 - Johanna

Det är precis som att läsa mina ord....

Jag har ingen kontakt med min mamma heller... hon har svikit mig gång på gång, utnyttjat mig som person för att slippa undan själv mm

Jag har valt detta, men självklart känner jag en ledsamhet framför allt för mina barn som inte har en mormor att träffa. Saknar även det där att bara ringa och berätta nått, att få göra mysiga mammasaker som många av mina vänner gör med sina mammor...

Tycker även det är jobbigt vid födelsedagar och julen... det är ju trots allt nått som saknas även om detta är mitt val :-(

Men men... jag har haft det så här i många år nu och jag ser ingen ljusning.

Jag säger precis som du, jag skulle ALDRIG välja att avstå mina barn och barnbarn...

Hoppas du snart känner dig starkare igen ♥

Kramar

#2 - Världens bästa Maria

<3

#3 - Annika

Hej! Jag förstår inte heller hur man kan göra så som mamma. Ofattbart ! I allafall om man är frisk( mamman alltså )
Min mamma är sjuk och sjukdomen gjorde att hon blev annorlunda och slutade höra av sig och bry sig. Hon har alsheimers. Nu är hon så sjuk att hon inte kan ta hand om sig själv. Men i början när vi inte visste att hon var sjuk så förstod vi ju inte varför hon inte brydde och hörde av sig.
Känner med dig måste var väldigt jobbigt när din mamma gör så.
Men du verkar vara en jättebra mamma. Läser ofta din blogg.
Annika

#4 - Flisan

Stor kram

#5 - Anonym

Kram från en bloggläsare

#6 - Julia

Oj, det där kändes i hjärtat! Har ingen kontakt med nån av mina föräldrar så kan verkligen relatera till det du skriver. Känns mest tomt runt alla födelsedagar precis som du skriver, men jag vet att jag har det bättre utan dom.
Styrkekram till dig!

#7 - Maya

Stor kram! Från en till som har en mycket krånglig relation till sin mor. Vi träffas ej och barnen kallar ej henne mormor då dom knappt sett henne.
Har dock lovat mig själv att försöka bli den bästa mamman/mormor/farmor som finns! Stor styrkekram men vet att just födelsedag o jul dippar man, även jag...

#8 - Sanna W

Vi väljer inte våra föräldrar. men vi har iallafall möjligheten att välja bort dem när vi är vuxna. Han själv varit tvungen att välja bort min pappa och har aldrig ångrat beslutet men sörjt över att det behövde vara så. Mamma hade jag kanske också varit tvungen att välja bort, men hon förändrade sig får några år sedan och är en toppenmormor nu, till min stora glädje. Men hon var aldrig lika illa som pappa heller.

#9 - dianasdrömmar

Jag har ju samma scenario med min pappa....skickar över den största kramen jag kan/Diana

#10 - Deer

Jag har ingen kontakt med min mamma heller. Hon har träffat H en enda gång. Jag har klippt alla band och vill inte ha något med henne att göra. Trist att det ska behöva bli så.

Kram & kul att se dig igår!

#11 - Popprinsessan

Nu är det en ny dag och jag hoppas att den blir betydligt bättre. Sikta uppåt! Kram

#12 - Helena

Tragiskt att det blivit så. Kan inte heller förstå hur man kan släppa taget! Mina barn kommer vara mina småttingar oavsett hurgamla de blir. De kommer nog tycka jag är jättejobbig :-)

Hoppas det känns bättre idag!

#13 - Rita

Jag har alltid haft en lite komplicerad relation med min mamma och hon är en av orsakerna till att jag flyttade 50 mil bort. Jag är mycket lyckligare nu och vår relation är mycket bättre eftersom vi bara pratar ca 2-3 ggr/månad och ses ca 4 ggr/år. Min pappa och jag har alltid haft en underbar relation, men den blev faktiskt också bättre när jag flyttade eftersom han också är en "telefonmänniska", precis som jag. Vi älskar att prata i telefon och pratar alltid minst en timme i veckan med varandra, ofta mer!

#14 - Petra

Vad ledsen jag blir för din skull. Sorgen när föräldrar sviker... Har upplevt detsamma, pappa i mitt fall. Nu är han inte i livet längre och jag sörjer honom inte, hur hemskt det än kan låta men han blev som en främling till slut. Det känns som att jag aldrig haft någon pappa alls.
Många kramar till dej!

#15 - Nadja Karademir

stor kram