Äta bara chips i 10 år?

På Vetenskapens Världen i måndags så var det en kvinna med som bara hade ätit chips dom senaste 10 åren! Hon åt chips till frukost, lunch och middag. Hon hade börjat med det som någon slags konstig bantningskur. Nu tyckte hon att vindruvor verkade vara så gummiaktiga och äckliga, det var bara chips som gällde.

Denna kvinna var normalviktig men tappade mycket hår och hade gråglåmig hy. Men kroppen hade anpassat sig att enbart få i sig chips.

Mina tankar är: tröttnar man inte på chips?? Och vad skulle jag välja om jag bara fick äta en endaste sak? Jag vill gärna svara cupcakes, för gud va jag älskar cupcakes men det kanske skulle bli för sött hela tiden? Nej, jag skulle nog välja smörgåsar - det skulle jag kunna leva på enbart. Ostsmörgåsar, helst cheddarost då ;)

Vad skulle ni välja?


 

Dagens fråga: Vilket är era barns favoritmaträtt?

Varför är det så att nästan alla barns favoritmaträtt är någon form av halvfabrikat? Korv, köttbullar eller hamburgare brukar vara högst uppe på listan. Jag som tycker att det är roligt att laga lite roligare och avancerad mat men när det går inte att jämföra med barnens absoluta favoritmaträtt - fiskpinnar och potatismos. Barnen äter kopiösa mängder (det går åt en förpackning på 30 st. till oss fyra), så jag vet att om dom har ätit dåligt ett tag så är det bara att servera fiskpinnar så blir dom mätta.



Vilket är era barns absoluta favoritmaträtt?


 

Barn och aktiviteter

 
Idag börjar Zack sin andra termin med barndans. Han ser verkligen fram emot det och barnen har dansat här hela morgonen. Efter hösten så ska Leah också få börja på barndans.

Det känns roligt att Zack har en aktivitet som han går på regelbundet och där han får röra på sig. Tror att det är en nyttig vana att få in och han har också lärt sig att kunna göra något utan mamma eller pappa är närvarande (vi får vänta utanför).

Men jag tycker att det räcker med en aktivitet. Jag vet att många föräldrar sätter upp sina barn på alla möjliga aktiviteter ända från att dom är nyfödda. Det är babysim, babyyoga, babymassage, osv... Barn behöver inte ständigt aktiveras men vi verkar vara rädda för tristess i vårt samhälle. Det är ur tristessen som kreativiteten kan växa!

Hur tänker ni kring det här med barn och aktiviteter? Hur mycket är lagom? Går era barn på någon aktivitet?

 

Dagens fråga: Vad läser ni för bok just nu?

Vad läser ni just nu? Jag läser ännu en klassiker av Margaret Atwood - The Handmaid's Tale.


 

Dagens fråga: När är barn "för stora" för att åka barnvagn?


Denna tråd har utmynnat i två diskussioner:

- När är barn "för stora" för att åka barnvagn?
- Ska det vara någon åldergräns på barn i barnvagn som får åka gratis buss i Stockholm?

Tydligen så är det väldigt många som anser att 3-4 år är "för gammalt" för att åka barnvagn. Många pratar om att dom tar långa skogspromenader med sina 3-åringar, osv osv. Men det anser jag inte alls är samma sak. I en storstadsmiljö så hamnar man lätt i folkmassor eller vältrafikerade gator vilket gör att man gärna vill ha lite extra koll på ungen. Sen så kan det lätt bli så att man ska någonstans, det är kanske till och med lite bråttom dit och man har inte tid att stanna till och titta på allt... till skillnad från en skogspromenad.

Men Zack från promenera mer och mer och han är en riktig expert på att åka rulltrappa, gå på/av bussar och pendeltåg. Men han är rätt så lat av sig och säger rätt så ofta "jag orkar inte gå" (även om vi bara har promenerat ett par minuter) och det vill vi gärna vänja honom av med.

Jag tycker inte att det ska vara någon åldergräns för barn i barnvagn som åker gratis buss i Stockholm. Ibland är även 3-4-åringar trötta, kanske efter en lång dag på förskolan och behöver vila sig lite i vagnen. Dom kanske är sjuka eller inte mår så bra. Det är inte heller lätt att dra gränsen eller bedöma hur gammalt ett litet barn är.

 

Vad säger ni om frågan/frågorna? Har ni haft någon specifik ålder då ni har känt att "nää, nu är barnet för stort för att åka vagn"?


 

Dagens dilemma

Nästa vecka firar jag och maken vår ett-åriga bröllopsdag. Vi har pratat lite om att kanske gå ut och äta och då har vi pratat om att använda ett presentkort vi har hos en barnvaktsfirma på 3 timmar. Men jag är lite tveksam till om barnen (speciellt Leah, som är extremt mammig) kommer att känna sig trygga med en främmande människa som tar hand om dom (och kanske nattar dom).

Ett annat alternativ är att barnvakten kommer efter vi har nattat barnen, men tänk om barnen vaknar och så finns bara en främmande människa här? Det måste vara väldigt skrämmande, men det är extremt ovanligt att dom vaknar så nära inpå nattningen.

Vi brukar annars fråga svärföräldrarna om dom kan vara barnvakt när vi ska göra nåt, men nu ska dom vara barnvakt när vi är i New York i 4 dagar så då vill vi gärna inte be dom. Och samtidigt så känns det som att efetrsom vi snart ska till New York så kanske vi inte behöver göra så mycket på vår bröllopsdag?

Ja, det är detta som dagens dilemma för mig. Hur skulle ni ha gjort? Skulle ni ha utnyttjat presentkortet eller bara stannat hemma och myst?

 

What's up with kids and their socks??

Jag vet inte om det bara är våra ungar som är väldigt väldigt petiga när det gäller STRUMPOR?



Våra barn är typ besatta av strumpor. Dom måste sitta på ordentligt - annars är det katastrof. Antingen så ska man absolut ha strumpor på eller så ska man absolut INTE ha strumpor på och det är roligt att ta på och av strumpor. Ibland så är det superviktigt vilken sorts strumpor man har, dom får inte vara för långa eller för korta. Men som sagt allra allra viktigast är att dom sitter på ordentligt.

Är era barn också besatta av strumpor??

 

Love or hate?


Jag har märkt att många antingen älskar eller hatar marsipan. Stämmer det? Jag älskar i allafall marsipan och det är en stor svaghet för mig under julen. Jag kan lätt äta upp fyra marsipangrisar på raken ;)

Älskar ni eller hatar ni marsipan? Gör ni egna marsipanfigurer?

 

Dagens fråga: Vad snålar du aldrig in på?

Jag kom och tänka på en sak nu under stora konsumtionsmånaden att det är en sak som jag aldrig snålar in på och som jag inte riktigt bryr mig om prist på och det är böcker. Böcker har alltid känts väldigt viktigt och jag samlar nästan på böcker. Jag har massor med böcker som jag aldrig har läst i bokhyllan, men jag älskar tanken av att ha ett litet bibliotek här hemma så när jag kommer på att jag är sugen på att läsa någon speciell bok så kan jag göra det på direkten. Sen är böcker inte särskilt dyra heller (då syftar jag på pocketböcker som är en stor majoritet av böckerna vi handlar)... så jag brukar knaappt titta på prislappen när jag handlar böcker eftersom på något vis så är dom alltid värda sitt pris, om inte mer!


Finns det något som ni aldrig snålar in på (då menar jag inte nödvändigheter som mat, hyra, el, försäkringar, etc)? En vardagslyx som alltid unnar er kanske?

 

Det där med tomten....

Tess om Julmarknadens höjdpunkt!:
Hur förklarar ni det här med tomten? Jag minns nämligen i min egen barndom att jag var rädd för tomten och tyckte det var jättekonstigt att just DENNA främmande gubbe var helt ok att krama och tacka, medan man resten av året skulle "akta sig" för konstiga gubbar. Därför är jag kluven till hur jag ska göra med mitt barn. Tänk om han upplever det så som jag gjorde.... :-S



Svar: Jag skulle aldrig tvinga Zack att sitta hos tomten eller krama honom eller så. Jag tycker man absolut ska respektera barnens åsikter och deras kropp. Det är viktigt att lära barnen det.

Tomten frågade Zack vad han önskade sig och då ville han inte svara och då sa jag helt lugnt att jag kunde svara åt honom (för jag visste att han gärna ville att tomten skulle veta att han ville ha en sprarkcykel).

Men vi har pratat mycket om att tomten kommer med julklappar, som man kan önska sig, och det har förstås fått honom positivt inställd till tomten. Även förra året så var Zack positivt inställd till tomten och var inte alls rädd för min svåger som var utklädd. Men jag tror att barnen läser av och kollar hur vi föräldrar reagerar, om vi är lugna och visar att tomten är snäll så kommer barnen känna av det.

Alla julklappar som Zack kommer att få kommer att komma från "tomten". Jag vet att jag fick en kommentar förut om att om barnen får så mycket julklappar så glömmer dom vem dom ska tacka för vad, så det låter som att alla kanske inte har en tomte? Det beror förstås på hur stora barnen är...

Hur tänker ni kring det här med tomten?

 

Dagens fråga: Är det bättre att barnen äter något onyttigt än inget alls?


En vän till mig har en dotter som snart fyller 4 år som är inne i en period då hon vägrar äta. Alla barn hamnar väl i såna perioder och som förälder så kan man bli rätt så desperat efter ett tag. Man vet inte om man bara ska ge dom deras favroitmat, vilket kan innebära makaroner och ketchup varje dag i en hel månad eller om man envist endast ska erbjuda den vanliga maten som resten av familjen äter.

Nu har min vän blivit så desperat så att hon ger dottern kex och kakor och hon tänker att det är ju bättre än inget. Vi brukar resonera så när barnen är sjuka - då får dom leva på russin, kex, smörgåsar och kakor. För vi vet själva hur det är att vara sjuk och utan matlust... då känner det bättre att dom får i sig något och orkar bli friska. Men annars så skulle jag nog inte göra så.

Hur resonerar ni? Bättre en smörgås eller en kaka än inget alls (kanske efter flera dagars matvägran)?

 

Dagens fråga: Blir det någon julkalender till barnen i år?



I år är första gången som barnen får julkalendrar. Jag minns själv hur spännande det var att öppna en lucka varje dag och nedräkningen till julafton blev så pirrig!

Zack fick själv välja julkalender och då blev det en med lego. Leah valde vi en med Trolls i, som känns passande för hennes ålder. Jag skulle inte orka pyssla ihop TVÅ egna julkalendrar med 48 små presenter till barnen.... men jag beundrar alla föräldrar om orkar med det!!

Hur gör ni i jul? Blir det några julkalendrar till barnen? Svara gärna i omröstningen och/eller i en kommentar!

webvoter-omröstning
Får barnen någon julkalender i år?

Ja, en hemmagjord
Ja, en med godis/choklad
Ja, en med leksaker
Ja, SVTs
Nej

Se resultat

 

Dagens fråga: Hur mycket pengar lägger ni på julklappar till barnen?



Jag fick en fråga från en läsare angående hur mycket pengar vi brukar lägga på julklappar till Zack och Leah. Förra året så blev det inte så mycket till Leah, då hon inte ens var ett år gammal. Jag tror att Zack fick saker för runt 500-600 kronor av oss.

I år så kanske det kommer att bli runt 500 kronor per barn från oss. Vi har redan handlat julklappar för ca 500 kronor till dom båda så det blir inte så många fler. Men det är lite svårt att hejda sig känner jag. Vi brukar inte handla leksaker till barnen så det känns så roligt att få göra det för en gångs skull och så ser man framför sig hur glada dom kommer att bli!

Hur mycket har ni tänkt handla för? (Berätta gärna hur gammalt/gamla barnen är också!)

 

Kan man som mamma missa luciafirandet på förskolan?

– Kvinnor mår sämre av att välja bort saker som barnens luciafirande på förskolan. Det är underförstått att hon ska gå dit. Det säger något om synen på mammor och pappor, säger Ulrika Hagström.


Vet ni? Det är precis så det är för oss i år. Jag vet inte om jag kan gå och det känns hemskt. Men varför ska det vara så egentligen? Jag har varit med dom två tidigare åren på lucia men inte maken. Men i år så kan maken gå, men troligtvis inte jag....

Hur känner ni inför lucia? Jag vet att vissa tar dit farmor, mormor och halva släkten också, men det känns lite knasigt för då blir väl barnen så nervösa?


 

Dagens fråga: Mår ni dåligt av att läsa bloggar?


Bild lånad från Linn Herbertsson



I senaste numret av VeckoRevyn så finns det en insändare där läsaren berättar hur hon får ångest av att läsa om allas perfekta liv. För i en blogg är det så mycket lättare att vinkla hur ens liv ser ut. Man kan ta med bara dom roliga och glamorösa delarna av livet men samtidigt så kan man inte blogga om varenda lite tråkig detalj "nu går jag till tvättstugan, nu städar jag toaletten, osv" så dom tråkiga detaljerna verkar nästan inte finnas. Men som bloggläsare får man inte glömma att även dom delarna finns.

Bloggvärlden är ju verkligen en underlig värld, där man kan få en smygtitt in i någons liv. Vi har väl alltid varit nyfikna på hur andra har det, men förut så kikade man kanske in i grannarnas fönster och föreställde sig hur dom hade det. Nu kan man verkligen se och läsa om hur det är - tror man.

Jag berättar verkligen inte allt i bloggen, främst så beror det på att jag känner mig lite begränsad pga mitt yrke men också för att jag vill inte utlämna för mycket om barnen.

Får ni ångest av att läsa bloggar? Tänker ni på att dom också gör alla tråkiga saker? Tycker ni att många bloggar är "vinklade"?

 

A growing pile



Varje helg och varje lov tänker jag likadant. Men ändå blir det aldrig av. Den där hyllan har varit en avlastningsplats för allt som vi riktigt platsar i en pärm eller någon annanstans under dom senaste två åren. Jag undrar vad som ligger där underst egentligen, men ändå orkar jag inte ta reda på det...

Ibland är det på micron eller på någon byrå. Har ni någon avlastningshög som växer och växer? Hur ska man göra för att ta tag i skiten?

 

Dagens fråga: Skulle du frivilligt operera dig?

Jag har genomgått en operation i hela mitt liv och det var när dom opererade bort sköldkörteln på mig. Jag kommer ihåg hur fasansfullt rädd jag var för att bli sövd. Det var det jag var mest rädd för. Att bli sövd och inte vakna upp igen. Och känslan av att man har varit borta och man vet inte vad som har hänt eller vad dom har gjort med en. Man somnar på ett sätt och vaknar upp på ett annat stt (utan sköldkörtel i mitt fall).

Operationen var en riktig jobbig del av min cancerbehandling och jag grät på operationsbordet precis innan dom sövde mig. Jag kände mig så ensam och rädd. Jag skulle aldrig vilja gå igenom det igen och jag hoppas verkligen jag slipper.

Men när jag var 15 år så hade jag nog inte tackat nej till en näsoperation. När jag var 22 så var det nog mer en fettsugning som jag var sugen på. Men nu, nej, nu så tänker jag inte ens på bulan på min näsa och dom där extra kilona tränar jag hellre bort...

Hur känner ni? Har ni genomgått någon operation? Skulle ni kunna tänka er att skönhetsoperera er något?

 

Dagens fråga: Är det okej att ha barnen på förskolan när man själv är "ledig"?

Det har uppstått en intressant diskussion undet det förra inlägget. Då jag skriver att barnen ska vara på förskolan två dagar nästa vecka trots att jag har höstlov. Nu planerar jag att jobba dessa två dagar, jag har massor att rätta (speciellt efter att jag har varit sjuk) och barnen får vara med mig resterande tre dagar nästa vecka.

Men jag vet att det har pratats på Familjeliv om folk som har lämnat sina barn på förskolan även fast dom har semester. Det diskuteras flitigt också om det är okej att besöka frisören, shoppa eller handla mat medans barnen är på förskolan. Vad tycker ni? Är det endast under arbetande tid som barnen ska vara på förskolan?

Jag brukar då och då handla innan jag hämtar barnen, men oftast så får dom följa med. Det beror lite på hur stressad jag är och hur mycket som ska handlas. Jag har inte dåligt samvete för det. Jag vet att både jag och maken jobbar hårt för att barnen ska vara så lite som möjligt på förskolan så 10 minuter extra för att underlätta väldigt mycket någon enstaka gång tycker jag är inget man ska ha dåligt samvete för. Frisörbesök försöker jag boka på eftermiddagarna eller helgerna. Men att ha semester och bara ligga hemma och slappa medans barnen är på förskolan skulle kännas väldigt fel.

 

Pendla - pest eller kolera?

Ett av mina största tveksamheter när jag bytte jobb var den långa pendlingen. En timme från dörr till dörr tar det ungefär. Mot 40 minuter, som jag hade till förra jobbet och då HATADE jag att pendla!

Men nu känns det ganska skönt att sitta och läsa tidningen, läsa bloggar eller svara på mail.

Jag var gravid med Leah när jag jobbade på förra jobbet och mådde OFTA illa på vägen till jobbet. Det var en plåga att sitta på pendeltåget dom där 18 minuterna (sen var det buss också). Så jag tror att jag förknippade den sträckan med illamående och sånt sitter verkligen i.

Nåja, snart kommer vintern och dom kraftiga förseningarna och då kommer jag nog inte njuta lika mycket. Vad säger ni då?? Tycker ni om att pendla??


 

Dagens fråga: Ska vi fira lucia på förskolan?

Ja, man kan hitta dom konstigaste trådarna ibland på Familjeliv. Som denna, en förälder som är upprörd över att dom ska fira lucia på barnens förskola. Nej, den ligger inte i "sandlådan". Det är ingen skämttråd.

 

Det diskuteras om luciafirandet verkligen är till för barnen. Är det inte mest för att visa upp för föräldrarna? Vet barnen något om traditionerna bakom lucia??

Borde vi inte fira lucia på förskolan? Vad säger ni?

Min åsikt: Jag vet att Zack älskade att sjunga dom där sångerna och han var så stolt när dagen kom då han skulle få visa upp hur dom gick i luciatåget och jag... ja... jag kunde knappt hålla tillbaka tårarna. Så både jag och Zack älskar det, men jag vet att många andra barn tycker att det är jobbigt med alla vuxna som stirrar på dom. Det ska absolut inte vara något tvång att vara med och det tror jag inte barnen tycker att det är (i allafall på vår förskola).


 

Tidigare inlägg Nyare inlägg










Beauty Planet