Lite sen i utvecklingen...


Även fast Zack älskar att äta och har aldrig haft några problem med aptiten så har han varit lite sen i utvecklingen när det gäller att äta och dricka själv. Det var inte alls länge sen han lärde sig att själv stoppa i mat i munnen. Men jag tror att det har berott på att Zack har aldrig varit sån som har stoppat saker i munnen, aldrig leksaker eller annat... vilket har varit jättskönt! Men då har han inte heller stoppat mat i munnen...

 

Men nu har han alltså lärt sig att äta smörgås själv och frukt och sånt. Men han är fortfarande lite efter när det gäller drickandet. Han är 14 månader och dricker fortfarande ur nappflaska. Vi har provat med pipmugg, men han vägrar. Så jag köpte en "snällare" variant på apoteket (den som syns på bilden) och fyllde den med O'boy, men nej... det gick inte heller. Till slut fick jag hälla över det i en nappflaska. (För han måste ju få dricka...)

 

Jag har tidigare inte känt någon stress över att han har varit lite sen med detta med att äta och dricka själv. Men när jag köpte den där pipmuggen så stod det ju faktiskt "från 6 månader", så då kände jag lite stress... Klarar en 6-månaders bebis att dricka ur pipmugg men inte mig 14-månaders son? Hjälp! Kommer han någonsin lära sig att dricka själv? Så ser jag framför mig en finnig 13-åring som sitter med nappflaska vid matbordet.. haha  :)

 

Men om ni har några tips på hur vi kan få honom att vilja dricka ur pipmugg så tas dom tacksamt emot  :)


 

Kan man ge honom hela klyftor?


Nu har vi varit hos tandläkaren och fått lite information om Zacks små tänder och hur man tar hand om dom. Han fick även med sig en tandborste hem.

Jag ska straxt göra iordning lite lunch till oss. Sen har jag köpt en massa frukt, bland annat clementiner. Jag har hört att små barn älskar clementiner. Men vågar man ge en 14-månaders hela klyftor? Jag är lite rädd för att han ska sätta i halsen. Eller ska man dela på klyftorna?

Jag är lite nojjig och delar på det mesta som Zack ska äta, även fast han aldrig har satt något i halsen och jag har gått en hjärt och lugnräddningskurs för barn (men man vill ju inte behöva använda den kunskapen). Det enda som Zack får helt är smörgåsar och kex, som jag vet att han kan ta tuggor utav. Men jag är lite orolig att han skulle försöka svälja en clementinklyfta hel.

 

Full fart här hemma idag

Plutten var inte på dagis så länge idag eftersom han verkar fortfarande vara lite sjuk. Så dom ringde runt lunch idag igen och tyckte att vi skulle hämta honom. Jag har honom gärna hemma nu när jag mår lite bättre, men det är ändå lite tungt ibland när illamåendet blir starkt.

Eftersom jag inte var beredd på att Zack skulle vara hemma till lunch så hade jag ingen lunch hemma till honom förutom barnmatsburkar. Han ratade barnmatsburken och ville istället äta av min Yakiniku som jag köpte på vägen hem från dagis. Inte den bästa barnmaten kanske, för det är ju rätt så sött, men han gillade det jättemycket!

Sen så har det varit full fart här hemma, han verkar inte så sjuk och hängig när han är hemma.. men det är ju förstås ett annat tempo på dagis. Han har kommit på att han nu kan krypa in under vår säng, jag tror att det är för att jaga Hera... men han kommer inte ut därifrån själv utan jag måste dra ut honom.  :)



Det var gott med smörgås till mellanmål, men det blev smör överallt...


 

Tagen på bar gärning


 

Kärleken mellan bebis och katt

Sofie tyckte att det var länge sen jag skrev något om Hera här på bloggen och det var det ju... (föresten så tycker jag att det är jättekul när ni skriver vad ni vill läsa mer om i bloggen, det ger mig förslag på vad jag ska blogga om när jag har idétorka!)

Hera spenderar dagarna med att göra två saker: sova och undvika Zack.

 

Nu när Zack har börjat gå och springa lite till och med så har Hera fått det rätt så kämpigt. Men vi vet inte riktigt om hon kanske gillar när han jagar henne? För hon springer aldrig ifrån honom eller gömmer sig, utan hon brukar sakta gå iväg med honom tätt efter sig. Han kanske tycker att det är roligt att bli jagad? Det kanske har blivit en lek för henne?

Vi brukar kunna höra på Zack att han har fått syn på Hera för Zack gör ett speciellt glädjetjut när han ser henne och vill få tag på henne. Han tycker verkligen om henne jättemycket. Och det verkar ju vara ganska så ömsesidigt...



Men när Zack väl får tag på henne så är det kanske inte lika trevligt för henne, för han kan vara rätt så hårdhänt:

 

Han drar i hennes päls eller så brukar han slå eller "klappa" på henne (vi har ju sagt att han ska "klappa" och då tror han att det är likadant som när han "klappar" händerna). Hon har aldrig blivit arg på honom, rivit eller bitit honom. Hon är lite för snäll mot honom.


Men det är väldigt gulligt när dom kan vara nära varann utan att Zack är elak mot henne.


Hera verkar bry sig väldigt mycket om Zack, för så fort han är ledsen så kommer hon och skriker. Det är som om hon blir orolig för honom. :) 


 

Zack hade saknat dagis


Jo, nog allt hade Zack saknat dagis efter att inte ha varit där på 4 dagar! Han märkte knappt när jag kom idag och skulle hämta honom. Det är första gången som han inte har sprungit fram till mig när han har sett mig. Så jag satt bredvid honom en stund så att han fick leka klart innan vi gick hem.

 

Detta trodde jag aldrig om barn...

Innan jag fick barn så hade jag en bild av att barn var skrikiga, jobbiga och bortskämda med noll tålamod. Har nog fortfarande denna bild i huvudet, för det är nog därför jag blir så förvånad när Zack gör helt otroliga saker som igår kväll...


Zack vaknar till vid 23.25, vi hade typ precis somnat (Zack somnar runt kl. 19). Vi väntar 1-2 minuter för att se om han somnar om, för det gör han ibland. Men det gjorde han inte igår kväll... så sambon går och plockar upp honom så att han får ligga hos oss tills han somnat om. När detta händer så brukar han somna om hos oss efter en kort stund, så bär vi tillbaka honom till hans säng.

Men igår kväll så låg han hos oss i 20 minuter och låg och pratade och grejade. Till slut så säger sambon att han ska försöka lägga Zack igen, även fast han är vaken. Jag tror inte att det kommer att gå och att det kommer att bli högljudda protester, för han verkade så pigg och inte alls vilja sova.

Så jag ligger och blundar och bara väntar på att höra Zacks missnöjda stämma när sambon lägger ner honom... men nej, inte ett ljud. Det är helt tyst. Helt otroligt. Jag kunde knappt tro på det själv. Men Zack somnade om själv i hans egen säng även fast han verkade så pigg. Han kanske bara behövde tanka lite trygghet och kärlek en stund, sen var han nöjd.



Fler saker som förvånar mig... som jag ALDRIG trodde innan jag fick barn:

När jag pratar i mobiltelefon så brukar Zack vilja ha den att pilla på. Då brukar jag säga "ja, vänta så ska mamma låsa den först" och då väntar han tålmodigt. Inga skrik eller protester att han inte får den på en gång. Jag som har läst psykologi har ju lärt mig att barn under 2 år agerar på sina känslor och har ingen impulskontroll. Så jag blir så förvånad att Zack klarar av att vänta på något så där... (han klarar även av att vänta på andra saker... jättekonstigt)

Sen så accepterar Zack oftast ett "nej" (om han vill ha något som han inte får). Märk att jag säger oftast, för ibland får han ett utbrott... men då ger vi aldrig oss utan försöker förklara att han inte kan få just den saken och kanske erbjuder honom något annat att leka med. Men det är förvånasvärt att han ändå oftast accepterar ett nej och sen inte bryr sig... helmysko... 


Så, nu har jag skrytit lite om mitt barn... nu är det er tur. Har er bild av hur barn är ändrats mycket sen ni fick barn? Har era barn förvånat er mycket?

 

Nyare inlägg










Beauty Planet