bambi

När vi körde hem från Göteborg så stannade vi till vid Brahehus, som är jättevackra ruiner vid vattnet. Vi skulle äta lunch där och besöka ruinerna. När vi stannar till med bilen så får Leah syn på en stoooor hund, en irländsk varghund. Och ni vet hur Leah älskar hundar. Så jag och hon går fram och frågar om Leah får klappa hunden. Då säger ägarinnan att hon känner igen mig och läser min blogg. Jag blir jätteglad och vi har en jättetrevlig pratstund.

Det är ju alltid så roligt att träffa er bloggläsare. Jag blir så glad av att träffa er ”live” och se vilka det är som läser mina ord.

Vi pratade en del om bloggen (förstås) och jag berättade att jag inte riktigt visste hur jag skulle göra med den nu när jag kommer att bli IB-koordinator på jobbet (vilket innebär mer jobb). Hon tyckte att jag inte borde sluta blogga och sa väldigt snälla och smickrande saker om bloggen. Det var så roligt att höra så det väckte verkligen blogglusten igen. För det är ju mycket på grund av er som jag vill blogga. Det blir ju inte riktigt samma sak utan er  <3

Men det är svårt att veta i vilken riktning jag vill ta bloggen. Att fota och fixa recept tar TID! Att klura ut recept (ibland utgår jag från befintliga recept och då spar det lite tid, men receptet ska göras om till ”mitt eget” också), skriva upp vad man gjorde (så att man inte glömmer bort hur mycket man tog av allt) och sen styla till snygga matfoton tar så mycket mer tid än bara knäppa kort från min vardag. Men samtidigt så vet jag att ni uppskattar recepten väldigt mycket. Hon som jag träffade sa att hon uppskattade just recepten, speciellt dom veganska.