bambi

Så.. du ser inte tomten som en lögn då? Det gör jag och maken, så vi kommer inte introducera tomten här hemma utan förklara hur det istället ligger till. Att paketet är från föräldrarna/mor-far föräldrarna, etc.. Inte från tomten.

För hur ska vi förvänta oss att barnen inte ljuger för oss när vi ljuger en sådan världslögn? Så ser vi på saken :p

Hej,
vad gäller tomten har vi inte haft några speciella problem med att dra en vit lögn, tomten är om inte annat en mysig tradition. Vi har oftast bytt tjänst med någon granne där vi firat jul vilket gör att de inte känns vid vem det är. Underlättar om man vill ha traditionen kvar vilket hos oss barn och vuxna vill.

Om ungen slutat tro på Tomten så är det väl ingen ide att ljuga. Förklara bara att Tomten är på låtsas som maskerad.

Ps. Du kan ju förklara varför vi klär ut oss till Tomten. Finns barnböcker om Sankt Nikolaus som levde på 300-talet som helgonförklarades för sin givmildhet. Ett barn skulle nog uppskatta det hellre än att man ljuger eller lurar i om en Tomte som denne uppenbarligen inte tror fullt ut på.

det är ju ganska naturligt att den tron försvinner, kanske det som är på gång efter som han flera gånger frågar, han har väl på känn att det inte är sant.
När min son frågar om sånt (tomten, tandfen typ) så svarar jag med en motfråga, vad tror du? han har kommit fram till att tomten nog finns men att han tar hjälp av andra för att hinna dela ut alla klappar.

Jag ser inte riktigt problemet med att ljuga om jultomten. Jag känner ingen som berättat om att de farit illa eller tyckt det varit jobbigt när de fick reda på att tomten inte fanns. Däremot har alla fina minnen av väntan på tomten, julklappsutdelning osv.

En av mina kusiner slutade tro på tomten och skulle gärna berätta för sina syskon om att tomten inte fanns. Hans syster skrev ett brev som min faster la vid den öppna spisen, dagen efter var det borta. På kvällen kom tomten och hade med sig brevet och frågade om han inte trodde på honom. Kusinen, som gått runt och räknat alla vuxna och kommit fram till att ingen saknades, trodde ett tag till och framför allt fick hans småsyskon behålla sin tro på tomten. Jag tycker det är så himla fint.

strunta i tomten som person och lägg bara fram paketen på natten så de finns där på julaftonsmorgon.
hos oss har vi aldrig ljugit o sagt att "tomten kommer" utan paketen har bara dykt upp.

ljuga för barn? ja finns nog värre saker

Hej!

Tack återigen för en underbar blogg!

Tänkte bara jag skulle ge lite tips angående tomtens utklädnad. För barn är så smarta.... och de ser även på skor, händer, gångstil, tal om det är någon de känner igen. Så om man vill bevara tron på tomten behöver "han" maskera sig rätt så bra när barnen blir äldre.
Jag personligen tycker inte det är värre att "ljuga" om tomten än om Gud... Ingen vet om det faktiskt finns "övernaturliga" varelser som tomtar, troll, älvor ;-) Själv tror jag fortfarande på Tomten, men han bor så långt härifrån så han måste ju ha många medhjälpare. Sen tycker jag det är bättre att barnen själva "förnuftigt" kommer på att tomten kanske inte finns, än att förklädnaden på själva julafton avslöjar att det är släktingen där bakom.... minns själv när pappa var tomte och trots att jag visste att det var han, älskade jag ögonblicket och pirret i magen när han syntes utanför fönstret, bankade på dörren, klev in och "spelade teater" :-) Ha en riktigt underbar jul!
Kramar från västkusten

Jag kan tycka att det är lite småjobbigt att barnen ska få itutat det här med tomten faktiskt. Jag är inte själv uppvuxen med det och det är heller ingen tradition vi för vidare inom familjen. Så när barnen kommer hem från förskolan och är jätte förväntansfulla för att det ska komma en tomte så känns det sådär.

Tips för att slippa ljuga: Svara "Kanske". Typ som att man kan inte veta säkert, kanske finns hen eller kanske inte.

Jag har varit med om barn som blivit ordentligt sura och känt sig lite lurade när de slutar tro. Men därmed inte sagt att man måste tala toksanning, man får väl anpassa lite till barnets person.

Jag förstår inte varför man måste upprätthållas tomten finns? I vår familj har inget barn uppfostrats med att tomten finns och detsamma med många av mina vänner och vi har exakt samma upplevelse av magi och spänning inför julen ändå. Vi hade tomte men alla visste att det var någon som är utklädd.

Våra föräldrar sa aldrig att tomten inte fanns men när frågan kommer upp fick en ett ärligt svar och jag tror inte någon blev ledsen för det. Sen sa vi alltid, och gör fortfarande till barnen i familjen, "vi får väl se vad tomten kommer med/hittar på" osv.

Jag tror alltså inte att magin med julen sitter i ifall barnet verkligen tror på tomten eller inte utan mer i stämningen som finns runt alla traditioner och liknande :),