bambi

Det är kärlek det!

Jag fick ett sånt otroligt fint mail häromdagen från en av er läsare. Läsaren berättade att hon hade läst igenom hela min blogg (jag har bloggat i över 10 år, tänk va många inlägg!) och hur den hade hjälpt henne genom en jobbig period i livet. Jag blev så berörd av mailet och läsaren önskade att jag bloggade lite oftare och kanske tog upp relationstips och råd lite mer.

Det var en slump att jag samma dag som jag läste mailet precis hade pratat om relationer på min psykologilektion. Eleverna var som vanligt mycket intresserad av just denna del av psykologi och visst vill vi alla att våra relationer (både med vänner och våra kärleksrelationer) ska fungera. Vi är ju sociala varelser! Det finns studier som visar att när vi känner oss utanför i sociala sammanhang så aktiveras samma del av hjärnan som aktiveras vid fysisk smärta. Vi mår alltså fysiskt dåligt av att inte vara accepterade socialt och det kan förklaras biologiskt att det är säkrare för oss att vara i en grupp.

Men jag berättade för mina elever att jag och maken har varit tillsammans i 16 år (snart). Dom blev lite förvånade och frågade hur gammal jag var egentligen… ja, jag känner mig lite gammal när jag tänker på att vi har varit tillsammans så länge.

Jag känner ofta stor tacksamhet för min och makens relation. Att ha någon som älskar mig för den jag är, trots att han känner mig utan och innan, det känns otroligt stort. Det är jag enormt tacksam för. Jag önskar verkligen att alla skulle få den kärleken.

Under dessa 16 år så har det förstås gått väldigt upp och ner. Just nu känner jag bara en enorm kärlek för honom. Vi har båda lärt oss att verkligen lyssna på varandra och ta det den andra säger på allvar. Om den andra upplever något som jobbigt, på riktigt, så lyssnar den andra och försöker (verkligen försöker) göra något åt det.

Det som känns så skönt att ha varit tillsammans så länge är också att han känner mig så väl. Jag såg ett avsnitt av Modern Family som illustrerade detta så bra. I avsnittet så behövde Phil plötsligt åka in till sjukhuset på grund av smärtor i sidan. Hans fru Claire rusar till sjukhuset med en nackkudde, vilket hon tänkte var det han behövde mest. När hon kommer fram så frågar han efter en nallebjörn och han berättar för sjuksköterskan som står bredvid hur viktig den här nallen är. Han hade försökt vinna nallen åt Claire vid ett tivoli på deras första träff, men han lyckades inte så han åkte efter tivolit till nästa stad, och till nästa stad och till nästa stad ända tills han vann nallen till henne. Och ända sen dess har denna nalle varit med på alla operationer som någon i familjen varit med om. Claire säger att hon genast ska åka hem och hämta nallen, men när hon kommer hem är den inte där! Den är utlånad till en släkting som opererades förut, så hon behöver till slut åka runt en massa för att hitta nallen. När hon till slut, efter många timmar, kommer till sjukhuset med nallen så är Phil redan ute från operationen och allt har gått bra. Han säger att han visste att nallen var utlånad och att hon skulle behöva åka runt hela dagen efter den, men då skulle hon inte behöva oroa sig och stressa upp sig över hans operation. Han kände henne så väl, så han visste vad hon behövde – att hon behövde vara ”sysselsatt” istället för att oroa sig. Det tyckte jag var så himla fint och jag kände igen mig en hel del. Maken brukar veta precis vad jag ”behöver” och sätter mig ofta först. Det älskar jag så mycket med honom.

Jag har länge svurit över vår diskmaskin. Jag tror ända sen vi flyttade till huset för 3 ½ år sen. För den nedre vagnen/korgen/backen har typ haft två hjul (istället för fyra på varje) och dom har varit trasiga och hoppat av varje gång man ska tömma eller fylla diskmaskinen. Jag har irriterat mig så på detta så att jag har hotat med att jag ska köpa en ny diskmaskin bara för att slippa dessa hjul som ramlar av hela tiden och att det inte går att skjuta in vagnen ordentligt.

Då, för ett par dagar sen, så ser jag ett mail i min inkorg om att jag har beställt något. Jag tror att det är spam eller fejk, så jag öppnar det inte ens först. Men sen tänkte jag att det såg rätt ”äkta” ut, så jag öppnar och ser att någon har beställt nya hjul till diskmaskinen i mitt namn. Då har maken letat rätt på reservhjul till just vår diskmaskin och beställt det åt mig…

 
Nu har dom äntligen kommit – och dom sitter fast! Jag blev så glad! Faktiskt jätteglad! Tänk att man kan bli så glad över en sån sak?! Men så skönt att slippa irritera sig varenda dag och jag är glad att maken visste att jag behövde nya hjul till diskmaskinsvagnen.