bambi

When it rains - it pours
 

God morgon vänner! Jag har ju inte hunnit berätta för er hur det har gått med vår Hera. En av er läsare undrade…

Jo, i lördags var familjen med henne på återbesök hos veterinären. Då hade hon ätit sina mediciner i 10 dagar. Dom tog blodprover och urinprov. Hennes blodprover visade att hennes njurar mådde bättre (yeah!) men att hon fortfarande hade kristaller i urinen.

Jag var ju inte med hos veterinären då jag var i Berlin i lördags, men jag förstår det som så att hennes njurar mår bra men att hon fortfarande har bakterier i urinen. Så hon äter fortfarande en hel del mediciner och ska tillbaka på ännu en återkontroll om 2-3 veckor.

Det känns SÅ skönt att hon är på bättringsväg och det känns bra att dom har koll på henne.

Som man säger på engelska ”When it rains – it pours”, typ att när det väl regnar så ösregnar det och då menar man att när det väl händer något så händer det massor på en gång. Alltså, just nu är det så mycket som händer… förutom att katten blev sjuk så har jag enormt mycket på jobbet med intagning av elever till IB och diplom cermoni. Sen så fyller Zack 10 år nästa vecka och så ska båda barnen börja på scouterna! Där tog vi kanske på oss lite mycket, men det lugnar nog snart ner sig. Men med scouterna så är det tänkt att vi föräldrar ska vara ledare och hjälpa till rätt mycket. Det verkar väldigt roligt och nyttigt för barnen, men man får testa tre gånger gratis så det ska vi göra.

Så många mediciner för en sån liten katt
 

Hej vänner! Som jag nämnde tidigare så är vår älskade katt, Hera sjuk. Veterinären konstaterade njursvikt tidigare och efter urinprov så konstaterades det även en långt framskriden urinvägsinfektion (som då troligtvis har orsakat njursvikten). Så vi har i flera dagar gett henne fem olika mediciner. Stackars, stackars Hera…

Hon verkade må bättre, men sen så började hon kräkas igen i måndags. Men vi vet inte säkert förrän hon ska på återbesök på lördag och det tas nya prover för att se om medicinerna har hjälpt.

Det är himla jobbigt att tänka på att hon kanske inte kommer att klara sig. Jag har haft henne i 14 år. Hon har sovit nedanför mina fötter, nästan varje natt, i 14 år. Hon kommer alltid när man ropar och finns alltid där för en. Hon är världens snällaste katt, alltså det finns ingen snällare. Det skulle vara så otroligt tomt utan henne… och jag får tårar i ögonen bara av att tänka på det.

Tyvärr så är jag inte hemma på lördag, utan jag ska iväg till Berlin idag på IB workshop och kommer inte hem förrän på söndag. Så resten av familjen får åka dit utan mig. Men maken ska förstås hålla mig uppdaterad… Det kommer att bli svårt att hålla sig fokuserad på workshoppen på lördag…

 
Fotografera bröllop
Hej vänner! Med allt kaos med sjuk katt och terminsstart (både på jobbet och för barnen) så har jag ju inte hunnit blogga så mycket. Förr-förra helgen så var det bröllop och jag fick äran att vara fotograf! Väldigt smickrande och jag jobbar inte som det på något sätt men det var min svägerska som skulle gifta sig och dom försökte hålla en låg budget. Jag har ju ändå gått 3 stycken fotokurser och fotar en hel del, fast jag känner att jag fortfarande har mycket som jag skulle vilja utveckla när det gäller fotograferandet (för jag tycker att det är himla roligt).
 
 
Så jag har även ägnat en hel del tid till redigering och sånt. Jag själv blev rätt nöjd med många av bilderna, men det som spelar roll är förstås vad brudparet tycker. Bilderna är på väg till dom så jag hoppas att dom blir nöjda!
 
 
Brudparets lilla dotter, som även är barnens lill-kusin – här tillsammans med Zack och Leah. Det är svårt att fotografera barn och människor i grupp, det är alltid nån som inte blir så där helt bra.