Det är födelsedagsvecka för någon i familjen...

Tänk att vår lilla bebis fyller 2 år på onsdag!! Det känns rätt så stort. Men ändå känns hon fortfarande så liten när jag tänker på att hon har napp och blöja och kan knappt prata.

Och imorse så såg det ut så här (förlåt men jag kunde inte låta bli att knäppa ett snabbt kort innan jag hjälpte henne loss och det var INTE lätt att få loss henne måste jag säga!):



Idag på lunchen gick jag och handlade lite åt födelsedagsbarnet. Jag brukar handla en ny "födelsedagsoutfit" när barnen fyller år och det är lite roligt för jag får lite nostalgiska känslor sen när dom har på sig tröjan/byxor flera månader senare.

Det blev i allafall en tunika, en kofta, en regnhatt och ett par regnvantar åt Leah på Polarn o. Pyret. Och så en liten leksak från BR som hon får öppna på onsdagmorgon  :)


 

Leah och hennes nappar


Jag fick en fråga förut angående Leahs nappanvändning. För något år sen så försökte vänja henne av med nappen. Hon var utan i några dagar men sen så fick båda barnen vattkoppor och då var det kört. Hon var otröstlig och då åkte napparna fram igen (kanske borde ha slängt alla).


Det är lite lustigt eftersom vi försökte aldrig ens ge Zack napp och jag hade en tanke att "mina barn ska inte ha napp" men sen när Leah var väldigt liten och väldigt ledsen så testade vi med napp. Hon har varit beroende sen dess. Hon är extremt kär i sina nappar och hon älskar nog napparna mer än oss  ;)


Hon har inte napp på förskolan förutom när hon sover middag. Vi brukar försöka att lämna nappen hemma när vi går ut (mest för att hon inte ska tappa den) men det är inte en regel som vi kör stenhårt på. Ibland kan hon vara utan napp en stor del av dagen men oftast sitter den där i munnen när hon är hemma.


Napphållare känns väldigt praktiskt, speciellt på natten, för det har hänt några gånger att hon kommer springandes in till oss mitt i natten utan nappen och då har nån av oss fått gått upp och hämta den i hennes säng!


Men får se om vi försöker vänja henne av med nappen snart (igen). Men det kanske går bättre när hon kan prata och förstå mer än vad hon kan just nu.

 

Då vill hon inte vara med längre...

Vi har ju vabbat hela veckan. Zack var på förskolan igår och det gick bra. Imorse verkade även Leah vara pigg. Så jag lämnade båda barnen på förskolan imorse, går hem och sätter mig och jobbar (sånt som jag borde ha gjort under veckan).

Men så ringer telefonen straxt efter 10 och jag ser att det är förskolan. "Jaha" tänker jag då. Dom berättar att Leah har utslag i ansiktet, på benen och på ryggen. Dom har kommit snabbt så jag borde ta henne till läkaren. Det var kanske scharlakansfeber trodde dom.

Så vi får spendera nästan två timmar på vårdcentralen med prover och olika sjuksystrar och läkare som tittar på henne. Men dom hittade inget. Leah får Mollipect utskrivet.

Leah hade inga problem alls med att bli stucken i fingret, petad i halsen, tittad i öronen och sitta och vänta i två timmar... Men när man ska ge henne hostmedicinen, då vill hon INTE va med längre....

Föresten, jag och maken kom på att vårt rekord i år är två veckor utan vab! Det är det längsta vi har kunnat jobba i ett streck utan att vabba!


 

Kräks vid feber och hosta


Igår kväll när maken nattade barnen så kräktes Leah i sin säng - hela middagen kom upp. Så det var bara att börja prata om vem som skulle vabba när. Jag tar dagen idag och maken tar morgondagen.

Men grejen är det att Leah verkar inte alls vara magsjuk. Hon hostar oerhört mycket och ni kanske kommer ihåg att hon har förut hostat så mycket så hon kräkts. Maken berättade att när hans bror var liten så kräktes han så fort han hostade eller hade feber, så det verkar som om Leah har det likadant. Stackarn!

Och ca 15 minuter efter jag skrev detta inlägg så kräktes Leah i soffan och det ringer på dörren direkt efter. Utanför står ett bud med en jättefin frukostöverraskning från Jysk (visar er sen) och jag kommer få tvätta hela dagen. Nu ska jag och Leah hoppa in i duschen!

 











Beauty Planet