Dag 25 – En första

Den första av någonting brukar alltid vara lite extra speciellt och minnesvärt... här är några utav mina första:

Första resan utomlands utan föräldrar - Kreta med några vänner. Vi skötte oss ganska så bra faktiskt  :)

<-- Zacks farfar när han var liten

Första gången vi såg Zack - så tyckte vi att han var en kopia av sin farfar

Första gången jag såg Blair Witch Project - så kunde jag inte somna förrän kl.4 på natten

Första gången jag flög - var jag 3 år gammal och vi flög till Sverige för att hälsa på släkt

Första datorn - fick jag av min pappa när jag fyllde 13 år, en 433:a (det var ju ovanligt med datorer på den tiden...)

Första cd-skivan jag köpte - East 17... haha... om man säger det namnet nu för tiden så vet nog ingen vilka dom är/var

Första Odd Mollyn - en ljusgrå underkjol som köptes våren 2007


 

Dag 24 – Det här får mig att gråta

Ända sen jag blev mamma så har jag blivit så känslig när det kommer till historier kring barn. Men också när man ser väldigt söta och glada barn så kan jag få tårar i ögonen. Så var det verkligen inte förut!!

Men jag har också lätt att börja gråta när jag ser på romantisk film/tv-serie och om jag är arg och frustrerad.

Jag vet att jag kommer att storböla på vårt bröllop, speciellt om sambon får för sig att säga något känslosamt... så jag kommer vara helt rödmosig med svart mascara under ögonen på alla bilder från bröllopet.... men vad ska man göra???

 

Dag 23 – Det här får mig att må bättre

Jag funderade förut... när mår jag som bäst? Jo...

- När jag ligger och myser med hela min familj i sängen en söndagmorgon.

- När jag ligger på en strand och solar och slappar.

- När jag sitter och pratar med goda vänner över ett glas rött (och gärna en bit ost till)



Åh, här mår jag riktigt bra!



Så det som får mig att må bättre är min familj och vänner men också att äta och dricka gott, att få ta det lugnt och att slippa allt stress. Men också fina kommentarer från er läsare, små överraskningar, att se mina barn le och att ta ett långt varmt bad.

 

Dag 22 – Det här upprör mig

Ojämställdhet & diskriminering - Och folk som inte ser eller hör när någon ignorant person säger någonting korkat. Eller dom kanske inte vill se/höra?

Barn som far illa - Ända sen jag blev mamma så klarar jag inte av att se eller höra något om småbarn som har råkat illa ut eller som mår dåligt. Det gör ont i hela hjärtat att höra sånt.

Folk som inte bryr sig om sina medmänniskor - Är det så svårt att ta sig några extra sekunder och hjälpa en medmänniska? Titta någon i ögonen och säga "tack" om den håller upp dörren. Vill inte alla leva i ett samhälle där man är trevlig mot varandra? Det verkar nästan inte så...


 

Dag 21 – Ett annat ögonblick



Mitt nya yrke: kojbyggare



Zacks favoritlek just nu är att mamma bygger upp en koja åt honom som han sen ramlar ner på (och förstör) så att mamma kan bygga upp ännu en ny koja.... och så där kan det fortsätta i all evighet!

 

Dag 20 – Då blir jag rädd

En utav mina största skräck har alltid varit att bli innebränd. Jag har valt att bo i lägenheter ganska så långt ner så att jag kan hoppa ut genom fönstret om det börja brinna och jag blir helt svettig och får hjärtklappning om brandlarmet går. Det spelar ingen roll om jag vet att det ska vara en brandövning, jag blir jättenervös ändå.

 

Så ett av mina läskigaste minnen är när det verkligen brann i vårt hus. Detta var i mitten av december för många år sen, innan vi hade barn (men vi hade två katter). Jag och sambon satt som vanligt framför våra datorer på kvällen. Så kände jag en konstig doft, luktade som bränt popcorn. Så jag frågade sambon om han hade poppat popcorn eller nåt? Nej, det hade han förstås inte.

Jag går ut i köket men ser inget där. Så följer jag doften till vår ytterdörr och öppnar den och möts av en massa rök ute i trappuppgången. Jag får lite smått panik och skriker till sambon att det brinner. Jag skriker att vi ska ta varsin katt och springa ut. Så jag tar vår katt Ronja i famnen och hukar mig ner, tar ett djupt andetag och håller andan och börja springa ner för trappan. Halvvägs ner så hör jag att det är en massa brandmän på våningen nedanför. Dom ropar åt mig att springa in i min lägenhet och stänga dörren. Så det var ju bara att vända och springa upp igen.

Så där fick vi sitta i vår lägenhet och vänta och vänta. Vi såg ut genom fönstret att dom kastade ut lite möbler från lägenheten under. Vi väntade där ett tag men fick aldrig veta när det var okej att komma ut igen. Men när vi märkte att branmänne började åka därifrån så gick vi ner och ut. Jag ville komma ut ur lägenheten ett tag. Det var ett väldigt skrämmande minne... det var jobbigt att inte få gå ut. Att känna sig instängd och veta att det brinner nedanför.

 

Vi fick veta sen att grannen hade glömt ett tänt ljus och somnat. Grannen klarade sig ganska lindrigt, hade bara lite lätt rökförgiftning.


 

Dag 19 - Detta ångrar jag

Det är faktiskt inte mycket jag ångrar här i livet. Oftast så försöker jag ta lärdom av mina misstag. Kan älta dom länge, så känns det bättre sen och så kan jag lämna det bakom mig.

Ibland så är det små saker som jag kan ångra... t.ex. att jag alltid klär mig för kallt så att jag fryser när jag kommer ut eller när jag shoppar något på impuls.


 

Dag 18 – Dåliga vanor och laster

Det går lite trögt med dessa 30 blogginlägg på 30 dagar och vissa utav ämnena är riktigt tråkiga så jag byter ut vissa utav dom och snor nya utav LadyDahmer. Denna kändes roligare än "min favoritfödelsedag".

Jag är sockerberoende så att det skriker om det. Jag bakar och så äter jag upp det. Om det finns något sött bakverk här hemma så behöver man inte oroa sig över att det kommer börja mögla eller nåt sånt...

Jag är shoppingberoende. Jag älskar att göra av med pengar. Det spelar ingen roll om det är mat i affären, Odd Molly eller att klicka hem saker från en webshop. Så länge pengarna rullar så är jag nöjd... inte så bra vana...

Mina matvanor är inte dom bästa. För det första är jag väldigt känslig när det gäller mattider. Jag måste äta regelbundet annars blir mitt humör inte den bästa (det har alltid varit så, men är kanske lite värre nu när jag är så extremt sockerberoende). För det andra så skämde min mamma bort mig väldigt mycket när jag växte upp och det gällde även maten. Jag fick äta det jag ville. Så idag så försöker jag lära mig att äta det mesta, men jag har väldigt svårt för: fisk, tomater, broccoli, skaldjur, avokado, svamp, mm mm. (listan kan göras lång).


 

Dag 17 – Mitt favoritminne

Jag måste nog vara lite klyschig och säga att mitt favoritminne är min första förlossning, när Zack föddes. Det var verkligen en obeskrivlig känsla. Så mycket känslor på en och samma gång. Man var glad, nervös och pirrig i hela kroppen.

Även min andra förlossning är ett av mina favoritminnen, men andra gången då var det inte riktigt samma sak. Inte samma osäkerhet och undran över vad som kommer att hända. Kommer min kropp att klara av detta? och alla andra frågor som snurrade i huvudet.

Det var en sån stark händelse i mitt liv så jag tror att jag aldrig kommer att glömma känslorna, gardinerna i rummet eller vilka låtar som spelades på radion. Det är ett av mina starkaste och lyckligaste minnen.



Man hade ju laddat så för förlossningen och hade ingen aning vad som väntade sen efter förlossningen. För allt man läste och pratade om var FÖRLOSSNINGEN så det var lite pirrigt och nervöst när den var över. Vad händer nu liksom?

Men samtidigt så var det en helt underbar tid, den där första tiden. Då vi diskuterade vilka krämer vi skulle smöra in Zacks rumpa med, hur vi skulle hålla honom för att stödja hans huvud bäst och hur många filtar han skulle ha över sig för att inte frysa. Den osäkerheten och viljan att göra sitt allra allra bästa förde oss närmare varandra och gjorde att vi verkligen blev en familj.

Så mitt favoritminne kan man nog säga är dagen då jag blev mamma.

 

Dag 16 – Bloggar jag följer

Jag ändrade på dagens ämne, tyckte att detta var roligare än "min första kyss" (finns inte så mycket att berätta om den).

För att själv vara en intensiv bloggare så är jag ganska så dålig på att läsa bloggar själv. Men jag har några som jag läser varje dag:

 

Bloggkommentatorerna - ett bra sätt att ha lite koll på vad som händer i bloggvärlden, dessutom så skriver dom på ett humoristiskt sätt.


LadyDahmer
, Apan, Matstugan och Tillsammans är man mindre ensam - måste ju ha koll på vännerna...

Micah - 15 åring som nyligen har blivit mamma och jag kan inte sluta läsa, men jag känner att jag måste ha lite koll på henne också...


Dessa bloggar läser jag några gånger i veckan:

Evelina - har följt hennes blogg ända sen innan hon gifte sig. En mycket trevlig blogg  :)

Katrin Zytomierska - hennes son är nästan jämngammal med Leah och det är roligt att läsa en lite annorlunda mammablogg


Och dessa bloggar blir kanske nån gång i veckan:


Engla
- även om vi kanske inte har så mycket gemensamt så kan jag inte låta bli att kolla av läget då och då  :)

Ketchupmamman - en mycket rolig blogg! Om man inte har varit inne på den tidigare så måste man gå in och läsa lite NU!

Livet efter Astrid - en blogg om sorgen efter Astrid som föddes och dog 5 dagar innan Leah föddes. Jag kan inte låta bli att läsa hennes blogg och tänka att det kunde lika gärna ha hänt oss....

Matplatsen - är nog den matbloggen som jag följer mest... läser den då och då.


 

Dag 15 - Mina drömmar


Jag i poolen på ett av våra hotell när vi var i Thailand 2003


Jag och sambon har pratat och drömt om att vi skulle gifta oss på en strand i Thailand ända sen han friade 2007. Men sen så blev jag gravid (två gånger) och det kändes som om det aldrig blev tillfälle att åka iväg på den där drömresan. Ett tag så kändes det verkligen som om det aldrig skulle bli av.

Men så hände det som hände den första juni i år. Jag fick mitt cancerbesked och då kändes det verkligen som om det var dags att sluta prata och drömma och verkligen ta tag i detta med vår drömresa. Så vi började spara och spara.

Och nu är det snart ett halvår senare och vi ska snart förverkliga vår dröm. Känns nästan overkligt. Jag är så glad och lycklig. Men tänk att vi behövde ett cancerbesked för att sätta igång planerna på riktigt. Ni som läser bloggen, se till att förverkliga era drömmar utan att något hemskt måste hända först.

Jag drömmer förstås fortfarande om vår härliga resa som vi har framför oss. Men jag drömmer också om vår framtid tillsammans, som en familj. Jag drömmer om att barnen växer upp som lyckliga individer. Dom får bli vad dom vill och får göra vad dom vill, så länge dom är lyckliga och mår bra.

Jag drömmer att någon gång i livet flytta till ett mysigt litet hus. Gärna söder om Stockholm (men sambon vill norrut... så vi får se). Jag drömmer om hur barnen springer genom vattenspridaren på gräsmattan på somrarna och bygger en stor snögubbe på tomten på vintern.



Men jag drömmer också om fler resor. Jag vill se hela världen. Det ger perspektiv. Det ger erfarenheter och lärdomar som man inte kan få genom att sitta i en skolbänk. Det ger så mycket och jag vill att hela familljen ska få uppleva det tillsammans.

Det är vad jag drömmer om...

 

Dag 13 - Den här veckan (och nästa)

Det är fullt upp nu innan jul. En massa inplanerat, speciellt nästa vecka. Så här ser det ut i min kalender, just nu:



Sen så ska vi även försöka klämma in ett teaterbesök. Sambons syster är skådespelerska och spelar just nu Lars Noréns Demoner och den måste vi ju gå och se! Vi försöker klämma in den på måndagkväll, men vi får se (måste ju fixa med barnvakt också)  :) 


 

Dag 12 – I min handväska



Handväskan som jag använder just nu kommer från Odd Molly och heter Smyrna Purse. Jag blev lite besviken då den från början skulle ha broderier på framsidan, men så blev det inte. Sen så har det blivit ett stort hål i innertyget, vilket också är en besvikelse.



Trots dessa besvikelser så tycker jag att den är snygg. Men det är nog snart dags att byta ut den, tyvärr.


 

Det som finns inuti den är en massa nödvändiga och kanske inte lika nödvändiga saker: Plånbok från Orla Kiely, Läppglans (som jag aldrig använder) från Odd Molly, Munvatten (min största skräck är att ha dålig andedräkt), Mobiltelefon, 3 pennor (en röd förstås, om jag behöver sitta och rätta uppsatser på tunnelbanan), Näsdukar, Våtservetter, Nycklar och en extra blöja till Leah (brukar väldigt sällan ha skötväska med mig). Jag brukar även ha digital kameran i väskan, men den fotade jag med så den kunde ju itne vara med på bilden!

Saker som känns mest nödvändiga (förutom plånbok, nycklar och mobilen som känns självklara) är näsdukar OCH våtservetter. Ett tag så hade jag bara våtservetter i handväskan, men det var ju inte så trevligt att bli blöt om näsan när man skulle snyta sig! Sen så är våtservetter ett måste när man har barn.

Pennor är också otroligt bra att ha i väskan...

Har ni något som ni inte kan vara utan i handväskan (förutom dom självklara sakerna)?


 

Dag 11 – Mina syskon

Jag har inga helsyskon, bara halvsyskon och dom är mycket äldre än mig. Så man kan nästan kalla mig för "ensambarn" eftersom jag har vuxit upp ensam utan syskon.

Men jag har två halvsystrar på min mammas sida och en halvsyster och en halvbror på min pappas sida.

På min mammas sida har vi mina två systrar - Eva och Pia.

Eva är den utav mina halvsyskon som jag har bäst kontakt med. Hon och hennes tre barn trivs jag jättebra tillsammans med och vi brukar träffas då och då. Hennes äldsta son är bara 6 år yngre än mig och i vissa perioder var hennes barn nästan som syskon till mig.

Pia är mitt yngsta halvsyskon och det skiljer ändå 14 år mellan oss. Hon bor kvar i USA och har en son. Vi har sporadisk kontakt via mail och Facebook. Hon bodde med oss i USA (vilket Eva aldrig gjorde) men flyttade hemifrån ganska så tidigt.

På min pappas sida har vi - Lena och Jan


Jag har inte haft lika mycket kontakt med mina syskon på min pappas sida. Träffar dom några gånger om året och min halvbror Jan har en son som bara är en månad äldre än Zack och Lena har en dotter som är 7 år yngre än mig.


 

Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag



Senaste sjukhusmodet.
Urtvättade mysbyxor (jag tror att dom ska vara gråa?)
Lång sjukhusrock


 

Dag 09 - Min tro

Dag 09 var egentligen igår, men gårdagen ville jag spendera tillsammans med min familj och inte skriva en massa långa blogginlägg så därför sköt jag lite på den. Men NU har jag ju massor med tid!

Jag skulle inte säga att jag troende, som i religiös. Men jag har en hel del grundvärderingar som jag tror på, som jag tycker är viktiga. Det kanske man kan kalla "min tro"?

Till exempel så tror jag på karma. Är man snäll mot andra så sprider man glädje och denna glädje kommer hitta sin väg tillbaka till dig.

Jag försöker tänka "hur skulle jag vilja att andra behandlade mig i samma situation" och agera därefter. För ett tag sen när jag var ute och gick utan barn (händer ju inte ofta!) så såg jag en mamma med barnvagn släpa upp vagnen uppför ett par trappsteg upp till en port. Jag gick först förbi men vände snabbt och frågade om hon ville ha hjälp. Hon blev märkbart överraskad och verkade först inte veta vad hon skulle säga men tackade nej till min hjälp. Tänk att det är så överraskande att någon stannar till och frågar om dom kan hjälpa till. Men jag tänkte att jag hade gärna velat att någon hade gjort så mot mig i samma situation.

Varför ska vi förvänta oss att folk ska vara snälla mot oss om vi inte ens är det själva?

 

Dag 08 - Ett ögonblick


Jag stannar ett ögonblick innan jag ska gå in. Det känns som om väggarna, dörrarna, inredningen, allt gråter av sorg. Ord som cancer, strålning och radioaktivt står på väggarna.

Jag vill inte gå in. Jag vill inte tillhöra skaran av människor som vistas i detta hus. Människor som tittar ner i golvet och vill inte möta andra människors blickar för då skulle dom se tårarna i ögonen. Människor som när dom kommer in i värmen och tar av sig mössan avslöjar att dom inte har något hår på huvudet. Människor som sitter och kramas och gråter i varandras famnar. För ett ögonblick till vill jag inte ta del utav huset. Jag vill bara stå utanför och vara som alla andra. För bara ett ögonblick till vill jag bara vara en glad småbarnsmamma som bara är ute och promenerar med sin lilla bebis. Men så är ögonblicket förbi och jag måste gå in...

Från ett ögonblick till ett annat har jag gått från en vanlig småbarnsmamma till cancerpatient.

Jag kan inte sluta tänka på det ögonblicket jag måste säga farväl till mina barn och skiljas från dom i flera dagar... kanske till och med en hel vecka. Det kommer vara det jobbigaste ögonblicket av dom alla.

 

Dag 07 - Mina bästa vän(ner)

Jag måste nog säga att min allra allra bästa vän är min blivande make. Vi kan prata om allt. Jag har jättesvårt att hålla något hemligt för honom (gissa om det är svårt nu med överraskningarna som jag har planerat kring bröllopet) och jag älskar honom precis som han är.

Men det är ganska så tråkigt att skriva ett långt inlägg om sambon, ni känner ju redan till honom en del. Jag har ju några andra vänner också (konstigt nog eftersom jag är hemskt dålig på att höra av mig).



Linda - En kär gammal vän som precis har börjat blogga (kolla in hennes underbara blogg Matstugan - ni kommer inte att ångra er). Vi var kollegor för många år sen och har hållt kontakten sen dess. Vi har mycket gemensamt och Linda är en otroligt god vän som alltid lyssnar!


Cissi - Kära Cissi... ja, vi har varit med om MYCKET tillsammans. Mycket mer än jag vågar yppa här i bloggen. Vi har varit vänner sen vi studerade till lärare båda två. Vi var båda singlar där ett tag och det mycket party. Nu har vi båda familj och har lugnat ner oss lite grann. Vi gled ifrån varandra där ett tag men nu har vi hittat tillbaka till varandra och det är jag SÅ glad för!


Stina - Min gamla sambo, min gamle vän, min gamle kollega... ja... vi har verkligen gjort mycket tillsammans. Rolig, glad, snäll och omtänksam. Jag är jätteglad att hon har varit min vän så länge! När vi gick på högstadiet så kollade vi på skräckfilm tillsammans (Liftaren) och nu när vi är gamla så går vi på Dansfeber tillsammans... haha  :)



Natashja och Anna - Två nya vänner som jag har umgåtts mycket med på sistonde (även kända som LadyDahmer och Apan). Vi har mycket gemensamt och kan prata om allt från genus till politik tillsammans. Det är svårt att hitta nya vänner som man verkligen trivs med så jag känner mig väldigt tacksam att jag har gjort det!

Sen får jag inte glömma en kär gammal vän. Som alltid lyssnar, som alltid finns där och som alltid ger mig mycket kärlek. Hera.


 

Dag 06 - Min dag


Zack är hemma idag eftersom han hostar så om nätterna. Han sov till kl. 8 nästan idag (han som annars vaknar 05.30). Jag tänkte att han skulle få äta frukost i soffan framför favoriterna Bananer i Pyjamas (eftersom han är sjuk och allt), så jag frågade honom om han ville det och då svarar han:

- Nej, köket. Annars blir det kladdigt!

Så sött  :)


Sen så hittade han en påse med flip-flops från Vincent Shoe Store (som jag fick i en goodiebag för länge länge sen och som är 5 storlekar för stora för honom). Han ville asbolut prova dom. Jag tyckte att dom kunde vara kvar i sin påse, men det tyckte inte han så han sprang ut i köket och hämtade en sax och klippte upp påsen! Javisst, han har lärt sig att använda sax!

Sambon visade honom hur man använder sax för några dagar sen och sen dess har han klippt upp godispåsar och allt möjligt som han har velat öppna. Men han är väldigt försiktig när han klipper... men jag tycker nog att han är för liten för att hålla på med saxar (ser mardrömsscenarior framför mig).


Efter en hel dag utan riktig mat (Zack ville bara ha PASTA och inte något utav dom tre valmöjligheterna jag erbjöd) så blir man inte på så bra humör efter ett tag. Det har varit en riktig maktkamp här hemma och jag känner mig helt slut efter dagen. Just nu så räknar jag ner minuterna tills sambon kommer hem så att jag kan dumpa över barnen på honom (låter hemskt, men det är det jag vill göra just nu...)

 

Dag 05 - Vad är kärlek?

Det är inte så lätt att sätta ord på känslor. Men jag ska försöka. Kärlek är förstås olika för var och en.

 

Men för mig så är kärlek när man blir glad bara man tänker på personen och man vill göra allt för att göra den personen glad. Man mår bra av att umgås med den och vill inget annat. Man tycker om att titta på personen, vara nära personen och lukta på personen. Man vill fyllas av hela den personen. Man kan inte få nog.

Men sen finns det lite olika varianter på kärlek, kärleken till ens partner är ju inte likadan som kärleken till ens barn eller till ens föräldrar. Men om jag ska välja ett endast ord för att beskriva kärlek så är det - GLÄDJE. Man blir glad av kärlek och man vill ge glädje till den man älskar.

Så är det för mig i allafall!

Älskar er, Jens, Zack och Leah ♥ ♥ ♥ 




 

Tidigare inlägg










Beauty Planet