Jag är lite orolig över hur allt ska funka nu när sambon ska börja jobba igen, vilket han gör på måndag! Då är det jag som ska lämna och hämta på dagis och laga middag varje dag. Hur ska jag orka om jag är så här trött när han är hemma?
Jag är otroligt glad över att sambon har kunnat varit hemma så länge (han har varit hemma ända sen Leah föddes, alltså 3½ månad) och fått varit med och delat den första tiden i Leahs liv. Först skulle han bara vara hemma dom första 2 veckorna, sen blev jag sjukskriven och så har han tagit ut föräldraledighet och semester. Men nu är det alltså dags att återgå till verkligheten... jag längtar inte direkt...
Usch, jag vet inte vad jag ska säga om den här tjejen som fejkade att hon hade cancer. Hon rakade av sig håret, ögonbrynen och gick ner i vikt. Allt för att folk skulle tycka synd om henne och donera pengar till henne... hemskt, hur kan man låtsas ha en sådan hemsk sjukdom?