Tänk, om bara lite mer än en månad fyller mitt äldsta barn 3 år. Det känns ganska stort. Tre år känns som en gräns, för att t.ex. på alla leksaker med små delar så står det att man inte ska låta barn under 3 år leka med det. Det känns som om han inte är något litet barn längre. Han kan ju göra så mycket själv nu (om han vill) och han pratar och funderar så mycket.
Jag tycker att vi märker av 3-års trotsen lite grann också eftersom han säger emot mer och uttrycker sin egen vilja väldigt mycket. Vi får nog höra "jag vill...." hundra gånger om dagen. Men jag tycker att det är bra att han säger emot när det är något han inte vill. Nu för tiden så kan han säga att han inte vill sova middag för att han inte är trött och då behöver han inte det. Men självklart så får han inte alltid sin vilja igenom, men nu kan man diskutera med honom lite mer.
Hur är det med era 3-åringar där hemma? Är dom trotsiga?
12 kommentar(er)
