Nina var nyfiken på mina tankar kring att önska sig ett specifikt kön på sitt barn och nu tar även Bloggkommentatorerna upp att Magdalena Graaf grät när hon fick veta att hon väntar sin fjärde pojke (hon önskade sig alltså en flicka).
Allt det handlar om är egentligen våra fördomar, sen så brukar man bli rätt så förvånad när man märker att bebisen är en egen liten personlighet och vad den har mellan benen inte alls spelar någon roll. Allt sitter i huvudet.
Men jag kan berätta att när jag fick veta att vi väntade en flicka när jag var gravid med Leah så blev jag inte ett dugg glad. Jag hade tankar om att nu skulle vi få en till Zack. Zack var ju underbar och helt perfekt och jag ville ju ha en till! Så jag blev ju lite besviken när jag fick veta att jag inte alls skulle få en till Zack... utan en flicka. Men det gick ju över ganska så snabbt. Det handlar ju egentligen om vad man är inställd på och så blir det inte som man trodde. Magdalena trodde och hoppades på att få en flicka nu, men så blev det inte som hon trodde. Men jag tror inte att hennes son kommer bli oälskad för det, precis lika lite som Leah är oälskad.
En sak som stör mig rätt så mycket är ändå att alla tjatar om att vi har sån TUR som har ett barn av varje kön. Det förstår jag mig inte på alls. Däremot så tycker jag att vi har TUR som har två friska och glada barn, vad dom har mellan benen spelar mindre roll. Sen så har vi ändå fått "en av varje", vi har en lugn och försiktig (Zack) och en arg och utåtriktad (Leah)!